Wp/mos/Bënìn

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Bënìn

Benin (bɛˈniːn/ (t kelg) ben-EEN, /bɪˈniː n/ bin-EEN;[1] Frans: Bénin [benɛ̃], Fon: Benɛ, Fula: Benen), sẽn boond tɩ Benin (French: République du Bénin), la sẽn deng n yaa Dahomey wã yaa Afirik Wɛtgã soolmẽ wã. Yaa Togo sẽn be rɩtg n kẽngd taoore, Nizeri sẽn be rɩtaagẽ wã, Burkina Faso sẽn be hayo-dõog-n-sɩgo, la Nijeri sẽn be rɩto-gõrgo. A nin-buiidã wʋsg be Benin mogrã sẽn be be Bɛni soolmẽ wã, sẽn be Gʋni soolmẽ sẽn be Atlantik ko-kãsengã sẽn be sa-noya wã pʋga.

Benin
sovereign state, country
Part ofWest Africa Tekre
Inception2 December 1990 Tekre
Official nameBénin, République du Bénin, Republic of Benin, Beninská republika Tekre
Short name🇧🇯 Tekre
IPA transcriptionbɛ'nɪn Tekre
Named afterBight of Benin Tekre
Official languageFrench Tekre
AnthemL'Aube Nouvelle Tekre
Cultureculture of Benin Tekre
Motto textFraternité, Justice, Travail, Fraternity, Justice, Labour, Братство, справедливост, труд, Bratstvo, pravica, delo Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryBenin Tekre
CapitalPorto-Novo Tekre
Located in time zoneUTC+01:00, Africa/Porto-Novo Tekre
Located in or next to body of waterAtlantic Ocean Tekre
Located in/on physical featureWest Africa Tekre
Coordinate location8°50′0″N 2°11′0″E Tekre
Coordinates of easternmost point10°35′33″N 3°50′36″E Tekre
Coordinates of northernmost point12°25′12″N 2°48′0″E Tekre
Coordinates of southernmost point6°14′3″N 1°37′45″E Tekre
Coordinates of westernmost point10°22′40″N 0°46′40″E Tekre
Highest pointMont Sokbaro Tekre
Lowest pointBight of Benin Tekre
Basic form of governmentrepresentative democracy Tekre
Office held by head of statePresident of the Republic of Benin Tekre
Head of statePatrice Talon Tekre
Office held by head of governmentPresident of the Republic of Benin Tekre
Head of governmentPatrice Talon Tekre
Executive bodyGovernment of Benin Tekre
Legislative bodyNational Assembly Tekre
Central bankCentral Bank of West African States Tekre
CurrencyWest African CFA franc Tekre
Shares border withBurkina Faso, Niger, Nigeria, Togo Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeEuroplug, Type E Tekre
ReplacesFrench West Africa Tekre
Official websitehttps://www.gouv.bj/ Tekre
HashtagBenin Tekre
Top-level Internet domain.bj Tekre
Flagflag of Benin Tekre
Coat of armscoat of arms of Benin Tekre
Geography of topicgeography of Benin Tekre
Has characteristicfree country Tekre
History of topichistory of Benin Tekre
Economy of topiceconomy of Benin Tekre
Demographics of topicdemographics of Benin Tekre
Mobile country code616 Tekre
Country calling code+229 Tekre
Emergency phone number112, 117, 118 Tekre
Licence plate codeDY Tekre
Maritime identification digits610 Tekre
Unicode character🇧🇯 Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Benin Tekre
Map

Yʋʋmd 1800 wã n tãag yʋʋmd 1800 wã, tẽns nins sẽn be be tẽng-kãng pʋgẽ wã ra yaa Dahomey soolmã, Porto-Novo tẽnga la tẽns a taab sẽn be be sa-kãsengã pʋga. B sẽn sɩng n boond zĩ-kãngã tɩ Slave Coast wã yʋʋmd 1800 wã sɩngrẽ, sẽn yaa sẽn da yaa wʋsg n da koosd nebã n dɩkd b yembdo. Yʋʋmd 1894 wã, Fransã rɩka soolmã n tɩ kẽes-a Frans Zapã sẽn boond tɩ French West Africa wã. Yʋʋmd 1960 wã, Dahomey paama a meng zãng ne Frans. Sẽn yaa naam sẽn zãad ne a Zeova, Benin tara goosneema, sodaasã wẽnem, la sodaasã goosneema. A sẽn boond tɩ Bénin tẽnga sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã la a sẽn get b mens tɩ b yaa a Zeova wã.

Benin tẽnga gom-digdã yaa Frans, la b gomda buud-goam nins sẽn be tẽngẽ wã wala Fon, Bariba, Yoruba la Dendi. Bɛnin tũudum sull sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa kiris-neb sull (52.2%), tɩ b tũ ne a Islam (24.6%) la tẽnsã sẽn yaa no-rãmbã (17.9%).[15] Bɛnin yaa ONU, Afrika sull, Afirik tẽns siglgã, Afirik tẽnga siglgã, siglgã sẽn get b sẽn get b yellã, siglgã ning sẽn get b sull ning sẽn get a Zeova wã, Afirik soolmã sẽn get a yellã, Afirik tẽng sẽn get a sẽn get a yell ne a yellã, a Frankofoni, a Sahel-Sahara soolmã siglgã, a Afriki tẽnga petroleum tigims sull la a Niger bãens tẽnga siglgã.Bënìn ya teng m be ninsalbs zamaan wintôg sin lœtin, tä yalmã yã kîlomêtr 1, 270, 200. A goùnbga noûg goabgã windg sì lœtin nē Burkina Faso, Togo noùg rìtg windg sì yítìn, Burkina FasoNigeria noùg goabgã. À galóùnteng (vil) kãsngã lã Cotonou

Etymology edit

Yʋʋmd 1960 tʋʋl-n-soabã, b sẽn wa n deeg b yembrã, b pʋdga tẽnga yʋʋr t'a Dahomey. Yʋʋmd 1975 tʋʋl n-beoog kiuug rasem 30 wã, b pʋd-a lame t'a Benin.

Kudemde edit

Sẽn deng yʋʋmd 1600, Benin sẽn yaa rũndã-rũndã wã ra tara zĩn-dãmb sẽn yaa toor-toorã ne politikã la buud-goam toor-toore. Yaa tẽn-tẽnsã sẽn be ko-kãsengã pʋga (kãsenga yaa Aja buud-gomdã, la sẽn naag ne Yoruba ne Gbe buud-goama) la tẽn-tẽns sẽn be tẽngr pʋgẽ (b sẽn yaa Bariba, Mahi, Gedevi, la Kabye buud-goamsã). Yaa Oyo soolmã sẽn be Benin soolmã wẽrgẽ wã, sẽn da yaa sodaasã sẽn be tẽngẽ wã, n maand zab-n-soab la b baood n deegd waoogr soolmã la buud-gomdãmbã nengẽ.

A Dahomey soolmẽ wã, b ra zãmsda kom-bɩɩs kẽer tɩ b zãms sodaasã, n zãmsd-b tãb-biisã tãb-biis tɩ b wa kẽ sodaasã pʋgẽ. [1] A Dahomei lugla pagb sodaasã sull sẽn boond tɩ Ahosi (sa-kãnga pagbã), Mino (fõongbe pʋgẽ) bɩ "Dahome Amazons".

Yaa sẽn na yɩl n tõog n tõog n paam n paam n tõog n lebg burkĩna, b ra segd n maana tʋʋm-nood n kõ burkĩna. Yaa b sẽn da segd n maan b sẽn tõe n tõog n maan b toorẽ wã yĩnga. Yaa b n da segd n maana b toorẽ tʋʋm-no-kãsemse. Yaa b ra segdame n maan b tʋʋm-noorã.

B sẽn da baood b sẽn da tar-b wã sʋka, b ra tara bõn-naands sẽn yaa bõn-naandb sẽn maan ne b sẽn da maand ne b sẽn maand ne b b sẽn maand n maand ne b sãnem-dõonegã, b sẽn maand la b maand ne b sẽb-dõone, la b maand n maand n maand b sẽn da rat n maand ne Afrika wã. B ra maand-b lame n koosd-b tẽn-zẽmsẽ. [1]

Colonial edit

Yʋʋmd 1800 wã sʋka, "Dahomey" " sɩngame n boogame, la a pa le tar pãng sẽn yaa a soolem soolem ye". Yʋʋmd 1892, Frans nebã rɩka soolmã.

A Fransã ra baoodame n na n paam nafa ne Dahomey la b wilgame tɩ "tẽngã pa tar koodã bɩ ra-kãsems nins sẽn yaa tɩlae ne kapitalistã pãng ye".

A Fransã goosneema wã kɩtame tɩ yembd yõor la a koosã yɩ zabr ye. Pipi yembd zu-soben-rãmb bao n leb n wilg b sẽn na n tõog n tall yembdã n soog tẽngã, b sẽn da tar-b sẽk n soog b pʋɩɩrã. Rẽ kɩtame tɩ b zab ne Dahomeen rãmbã sʋka, "b sẽn da tar pãng yʋʋmd 1895 n tãag yʋʋmd 1920 wã, n na n lebs n pʋɩ b sẽn na yɩl n tõog n soog tẽnga la b tʋm-tʋmdã. Tẽnsã bao n lebn wilg b sẽn tõe n soog-b tẽngã la b sẽn na paam n kogl zĩ-yũudgã. Religsã koe-moondã pa kɩt tɩ b bãng b sẽn na maan to-to wã ye.

Yʋʋmd 1958 wã, Frans kõo a Dahomey Faso tɩ b paam b meng tɩ b lebg b toorẽ, la b paam tɩ b lebg burkĩna yʋʋmd 1960 yʋʋm tusr kiuug rasem a 1 soabã. B maanda burkĩna daar daar daar yʋʋmd fãa. [1] A Hubert Maga yaa tẽnga taoor soab sẽn wa n kɩt tɩ b lebg buudu. [2] [3]

Post-colonial edit

Yʋʋmd 1960 poore, b maana wẽnem-n-taar la b toeem b rĩmã, tɩ a Hubert Maga, a Sourou Apithy, a Justin Ahomadégbé, la a Émile Derlin Zinsou n lʋɩt taoor; b tãabã fãa ra makda tẽng a to la b buud toor-toorã.

Yʋʋmd 1972 tʋʋlg kiuug rasem 7 soabã, Maga kõ a Ahomadégbé naam. Yʋʋmd 1972 tɩɩmb kiuug rasem 26 soabã, tãnsoab-n-soab Mathieu Kérékou tõoga naam ning sẽn soogd a naamã, n lebg tẽnga taoor soaba, n yeel tɩ tẽnga "ka na n dɩkd a meng n dɩkd bu-zẽmbã tagsgo, la a pa rat tɩ b maan kapitãlizm, komunism la sosialism ye". Yʋʋmd 1974 tʋʋlg rasem 30 soabã, a wilgame tɩ tẽnga yaa Markɩs sẽn be Soja Tʋʋmd Tʋʋmd (CMR) sẽn get tẽnga pʋga, sẽn kɩt tɩ b naan naan nafã la bãnkã. Yʋʋmd 1975 tʋʋlg n-tã, a pʋd-a yʋʋr t'a yaa Bɛnin tẽnga.

Yʋʋmd 1974 wã, kom-bɩɩs nins sẽn yaa "Ligueurs" wã pãng pʋgẽ, a rɩka sor n na n maan tʋʋm-teed sẽn yaa sodaas sullã: b na n tẽmsa tẽnga naaneg wɛɛngẽ, b na n toeesa b karen-biisã, b naaga b naan naan naan naan sigl-n-taag sullã, la b na n kɩtame tɩ b naan naan tõog n sãam "feodal pãng" sẽn tar n paas buud-gomd ning sẽn be be tẽngã zugã. A Mathieu Kérékou sẽn yaa politikã taoor soab yʋʋm 1980 wã, a lebg n yãk yʋʋmd 1984 wã. A sẽn sigl a taab ne Sɩni, Gʋr-Kore la Libi wã, a rɩta "paalã fãa" tʋʋm la a sẽn maand bũmb ninsã fãa, n kɩt tɩ b naan tõog n maan n kõ tẽnga taoor ning sẽn yaa b sẽn getã.

Yʋʋmd 1980 wã, Benin paama ligd sẽn yaa kãsenga (yʋʋm 1982 wã, yʋʋm 1983 wã, yʋʋm 4,6 la yʋʋm 1984 wã, yʋʋm 8,2%), hal tɩ Nizɛɛr soolmã sẽn pakd a Benin ne a Nizɛɛr soolmẽ wã kɩt tɩ b sẽn da wa n yiisd yaoodã, b ra pa le tõe n yaood b nin-buiidã ye. Yʋʋmd 1989 wã, b wa n wa n wa ne rabɩll tɩ b pa tar ligd sẽn sek n na n yao b sodaasã ye. Bɛɛg siglgã ra wa n waame. La baasgo, a Kérékou basame tɩ b yiis b sẽn da yaa politikã bãensã, la b maan pʋ-peelm n yãk b rĩungã.

Yʋʋmd 1990 tʋʋl-nif kiuug rasem 1 daarã, sẽn wa n tãag yʋʋmd 1990 wã, b toeemame n lebg Benin tẽnga.

A Kérékou ne a Soglo pa maan n yãk n yãk n zĩnd yʋʋm 2006, tɩ b fãa ra pa tõe n yãk n kẽng n kẽng n na n zĩnd n na n yãk n na n wa zĩnd n naaga a Zeova ye. [1] Yʋʋmd 2006 tʋʋlg rasem 5 wã, yaa yʋʋm-vʋʋlg kiuug rasem 5 wã la a Adrien Houngbédji n yãk n wa maan n na n kẽng n yãk n pa na n kẽng taoor ye.

Yʋʋmd 2016 yʋʋm-rɩt kiuugã, b sẽn yãk a Boni Yayi tɩ b pa tõe n maan a tãab-n-soabã tʋʋm-no-kãsemsẽ wã, tigimsã ned a ye, a Patrice Talon tõoga a yiib-n-soaala, n tõog investment banker la a sẽn da yaa ministɛɛr a ye, Lionel Zinsou. A Talon rɩka naam yʋʋmd 2016 yʋʋm-naag kiuug rasem 6 wã. A Talone sẽn gom daar ning b sẽn deeg tɩ b sẽn yãk-a wã, a Talon yeelame t'a na n lʋɩɩsa taoor-soabã taoor n maan b sẽn na n maan n tõog n tõog n kao a naamã yʋʋm 5 pʋgẽ. A Taloni yeelame t' a na n kɩtame tɩ b naan boog a naamã sẽn yaa yʋʋm 28 n tɩg a 16 wã.

Yʋʋmd 2022 wã, Benin tẽnga paama a zab-n-taag sẽn yaa kãseng n yɩɩdã. [48]

B sẽn lebg n wa n ning b sẽn da maand bũmb nins sẽn yaa bõn-sõamyã n kõ-b b sẽn da tar n yã wã, b yii Frans n wa n lebg n wa Benin wã yʋʋm 129 sẽn looge, yʋʋm 2022 soabã pʋgẽ. [49]

Politiki edit

A politikã yaa tẽnga taoor dãmb sẽn yaa demokrɩtɩɩr republikã pʋgẽ, la a sẽn yaa Benin tẽnga taoor soab yaa tẽnga taoor soab la goosneema taoor soaba, ne siglgã sẽn yaa ne bĩng wʋsg pʋgẽ. Goosneema wã n tʋmd a tʋʋmde. A tʋʋmdã na n yɩɩga goosneema wã la a tʋʋmdã taoor lʋɩtb sullã. A bʋ-kaoodbã pa tar sor ne goosneema la a tʋʋm-kãsemdã ye, la a Talon n kɩt tɩ b tõog n pa le tõe n yɩ a taoor soaba.

A zĩnda Afrika tẽns 52 sʋka, n zĩnd n be a 18 soabã, la a paam n yɩɩg a soab siglgã sẽn get bãan la b sẽn get b sẽn getã wɛɛngẽ, la a sẽn get b nin-buiidã ne b sẽn getẽ wã. [1] Yʋʋmd 2007 wã, "Reporters Without Borders" sẽn getẽ tɩ b getẽ wã, a kɩtame tɩ Benin zĩnd n be zĩig a 53 soabã tẽns 169 sʋka. Sẽn na n tãag yʋʋmd 2016, a Talon sẽn wa n kẽ a tʋʋmdã, a zĩiga lebga zĩig a 78 soabã, la sẽn ket n be zĩig ning sẽn boond tɩ 113 soabã. [2] Yʋʋmd 2005 wã, b vaeesga tẽnga rãmb, kom-bɩɩsã la politikã yel-wẽnã wɛɛngẽ.

A sẽn wa n wa n be a Talon naamã sasa wã, a "maasa" a demokrɩtɛɛrã. [1] Yʋʋmd 2018 wã, a goosneema wã yãka noy a taab n na n wilg tɩ b na n yãk kandidɩ wã n na n kẽes b naamẽ, la a paas n na n tall n kẽes b toog n na n gʋls a pʋɩtbã. A Talon sẽn da yaa a sodaasã, a togsa a sullã tɩ b pa tõe n yãk a poorẽ dãmb ye.