Nigeria (sẽn yaa Nizɛɛr Zĩ-lillã), yaa tẽng sẽn be Afirik tẽn-sʋka. A be Sahel soolmã sẽn be rɩtgẽ wã ne Gine ko-kãsengã sẽn be goabgã sʋka. A ziiga yalem taa kilometr kars 923.769, la a nin-buiidã sõor taa milyõ 230. Nizɛɛr ne Nizɛɛr loee ne taaba, Tchad ne rɩtg-rɩtgo, Kamerõ ne yaang la Benin ne taoore. Nigeria wã yaa tẽng sẽn tara tẽns 36 la tẽnga sẽn yaa tẽn-tẽnga. Nizeri tẽngã sẽn yaa kãseng n yɩɩdã yaa Lagos.[1][2][3]
Part of | West Africa |
---|---|
Inception | 1 October 1963 |
Native label | Nijeriya, Naigeria, Nàìjíríà |
Short name | 🇳🇬, Nigeria, NG |
Named after | Niger River |
Named by | Flora Shaw |
Official language | English |
Anthem | Arise, O Compatriots |
Culture | culture of Nigeria |
Motto text | Unity and Faith, Peace and Progress, Единство и вяра, мир и прогрес, Good people, great nation, Undod a Ffydd, Heddwch a Chynnydd |
Continent | Africa |
Country | Nigeria |
Capital | Abuja |
Located in time zone | UTC+01:00, Africa/Lagos |
Located in or next to body of water | Atlantic Ocean |
Located in/on physical feature | West Africa |
Coordinate location | 9°0′0″N 8°0′0″E |
Coordinates of easternmost point | 12°9′51″N 14°40′41″E |
Coordinates of northernmost point | 13°53′8″N 5°31′47″E |
Coordinates of southernmost point | 4°16′13″N 6°5′13″E |
Highest point | Chappal Waddi |
Lowest point | Lagos Island |
Basic form of government | federal republic |
Office held by head of state | President of Nigeria |
Head of state | Bola Tinubu |
Office held by head of government | President of Nigeria |
Head of government | Bola Tinubu |
Executive body | Cabinet of Nigeria |
Legislative body | National Assembly of Nigeria |
Highest judicial authority | Supreme Court of Nigeria |
Central bank | Central Bank of Nigeria |
Currency | naira |
Shares border with | Benin, Niger, Chad, Cameroon, São Tomé and Príncipe |
Driving side | right |
Electrical plug type | BS 1363, BS 546 |
Follows | Federation of Nigeria |
Replaces | Federation of Nigeria |
Studied in | Nigerian studies |
Official website | https://nigeria.gov.ng/ |
Hashtag | Nigeria |
Top-level Internet domain | .ng |
Flag | flag of Nigeria |
Coat of arms | coat of arms of Nigeria |
Has seal, badge, or sigil | Seal of the President of Nigeria |
Official symbol | Costus spectabilis |
Geography of topic | geography of Nigeria |
Has characteristic | partly free country |
History of topic | history of Nigeria |
Economy of topic | economy of Nigeria |
Demographics of topic | demographics of Nigeria |
Madhhab | Malikism |
Mobile country code | 621 |
Country calling code | +234 |
Trunk prefix | 0 |
Emergency phone number | 112, 199 |
GS1 country code | 615 |
Licence plate code | WAN |
Maritime identification digits | 657 |
Unicode character | 🇳🇬 |
Category for honorary citizens of entity | Q8942555 |
Category for maps | Category:Maps of Nigeria |
Nigeria wã yaa tẽng sẽn tar tẽng-n-biis wʋsg sẽn da be tẽng-n-biis sẽn nan ka paam naam n soog-b la b soog-b hal sẽn sɩng ne yʋʋm tusr a yiib soabã sẽn deng a Zezi rogmã. Rũndã-rũndã nin-taoorã yita ne Burkĩna soolmã sẽn kẽes-a nin-buiidã tẽn-gãonga pʋgẽ yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã pʋgẽ, la a rɩka a zĩiga sẽn be rũndã-rũndã wã ne a sẽn lagem Nizeriya soolmã sẽn be rɩtg ne Nizeria soolmã sẽn be rɩtg yʋʋmd 1914 ne a Lord Lugard. Britani rãmba lugla goosneerã la no-tũudbã, la b zãad naam sẽn pa tũ ne sor-wilgr sẽn be Nizeri soolmẽ wã. 9] Nizeri wã lebga siglg sẽn tar lohorem sigr kiuug rasem 1 yʋʋm 1960. Tẽngã paama tẽng-n-biig zabr yʋʋmd 1967 n tãag yʋʋmd 1970, tɩ sodaas sẽn yaa wẽnem dãmba la goosneema rãmb sẽn yaa neb sẽn yãk ne demokrasi wã pʋgl taaba, hal tɩ b tõog n paam demokrasi sẽn tar pãnga yʋʋmd 1999 wã. Yʋʋmd 2015 wã, yaa pipi naoor fãa tɩ b pa tõog n lebs n yãk taoor soab ning sẽn yaa taoor soabã ye. [4]
Yaa tẽng sẽn yaa buud toor-toore, tɩ neb sẽn yɩɩd 250 gomd buud-goam 500 sẽn pa wõnd taaba. B fãa yaa buud-goamb toor-toorã. [1] [2] [3] Gʋls-rãmbã sẽn yaa kãsenga yaa Hausa wã sẽn be rɩtgo, Yoruba wã sẽn be goabgẽ wã, la Igbo wã sẽn be kiisgo, tɩ b naag taab n maan neb wʋsg sẽn yɩɩd 60% sẽn be tẽngã pʋgẽ. [4] B yãka buud-gomdã yaa Ingliiz, sẽn na yɩl n sõng tɩ b zemsd ne buud-goama fãa.
Yaa tẽn-bɛd sẽn be Afrika, la tẽn-bɛdã la tẽn-tẽngã sẽn be tẽns a taab pʋsẽ. Yaa tẽn-kãsenga la tẽn-kãnga la tẽn-zẽnga sẽn be tẽnsẽ wã. Yaa tẽnã sẽn yaa tẽn-kãsem n yɩɩd tẽns a taab fãa Afrika. Yaa tẽn a 31 soabã n yaa tẽn-bɛda sẽn yaa kãseng n yɩɩd dũni wã pʋgẽ, la yaa tẽn-bɛɛda sẽn yaa kãsenga n yaa tẽn a 26 soabã sẽn yaa tẽn sẽn yaa kãensa sẽn yaa tẽng-kãsem sẽn yaa yaa tẽng-kaab n-kaagẽ wã.
Etymology edit
A Nigéria yʋʋr yii Niger kʋɩlgã sẽn kẽed ne tẽngã zugu. A Brãtã sɛbã sɛbã taoor soab a Flora Shaw n yãk a yʋʋr kãnga yʋʋmd 1897 yʋʋm-vẽk kiuug rasem 8 wã.
A Niger sẽn be be tẽn-kɩrgã pʋgẽ wã yita kʋɩlgã a yembr nengẽ.
Gom-kãng yaa buud-gomd a ye sẽn yit Tuareg yʋʋr sẽn boond t'a egerew n-igerewen sẽn da be tẽn-sʋka pʋga.
Kudemde edit
B sẽn yã tɩ b ra maan karengã n naan wa n lebg n lebg n wa n lebg bĩngã, b wilgame tɩ b ra tõe n maan kareng n wa maan kareng a yiib soabã sẽn deng a Zezi rogmã.
A Nok siglgã ra bee yʋʋmd 1500 sẽn deng a Zeezi la yʋʋmd 200 sẽn deng a Zezi. A ra tara tara taraag sẽn yaa kãsenga, sẽn yaa bũmb nins b sẽn yã tɩ b yã n maan n naan maan n kõ-a wã.
Yaa yʋʋmd 999 sẽn loogã la b sẽn boond tɩ Kano Chronicle wã. Yaa yʋʋmd 999 wã n sɩng n be Hausa Saheli wã sẽn boond tɩ Kanõ wã. Yaa Daura, Hadeija, Kano, Katsina, Zazzau, Rano la Gobir sẽn be Hausa tẽnsẽ wã. B sẽn da tar pĩnd wẽndẽ kibay sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd a 10 soabã.
Nri soolmã sẽn yaa Igbo nebã soolmã sẽn zĩnd yʋʋm kob-gĩnd 10 soabã pʋgẽ, n kell n zĩnd n tãag a sẽn bas a naamã n bas Britãnsã wã yʋʋmd 1911 wã. A Nri soolmẽ wã, a Eze Nri ra rɩt naam n so, la b getame tɩ Nri tẽngã yaa Igbo buud-goamã siglgã. A Niri la Aguleri, sẽn yitẽ tɩ b naan n naan n naan b buud-gomdã, bee Umeuri buudẽ. B sẽn be n be n get b buud-goama wã, b sẽn lebg n wa n wa n lebg rĩm-dãmb n kõ a Eri wã.
Yaa yʋʋm kobs a 12 la yʋʋm kobs 14 wã la Yoruba soolmã sẽn be Nizɛɛr soolmã sẽn boond tɩ Ife wã la Oyo wã sẽn be Nigɛɛr soolmã rɩtg-dũugã sẽn yɩ kãseng n paasã.
Yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã pʋgẽ, Pɔrtigli wã sẽn da baood n na n bãngẽ wã n yɩ pipi Europayẽ nebã sẽn sɩngd raag sẽn yaa kãseng n na n yɩg n tʋmd ne Nizɛɛr soolmã neb sẽn be zĩ-kɩrga wã, tɩ b boond tɩ Lagos (tõnd sẽn da boond tɩ Eko) la b sẽn be Calabar soolmã sẽn be Slave Coast wã.
B sẽn da boond tɩ Bonni mogrã, yaa Afirik Wɛtgã soolmẽ wã sẽn da yaa tẽn-kãseng n da tol n tʋmd yembse.
Sẽn paase, b ra yaa yembd sẽn kẽed n kẽed n kẽng n kẽng n tɩ kẽes b yembdo. B ra leb n kẽesda yembd sẽn be n kẽng n kẽedẽ wã n tɩ kẽes-b yembdo.
Sẽn kẽed ne tẽn-kãsems nins sẽn da yaa yembd raabd tẽns nins sẽn da kẽesd b toog Atlantik soolmẽ wã, kẽer ra tara taab ne Edo soolmã sẽn be rɩtgẽ wã, Oyo soolmã sẽn yaa zĩ-wɛdgẽ wã, la Aro soolmã sẽn zĩnd zĩ-gõon-sɩdgã. [40][41] Bɛn soolmã tõogame yʋʋm kobs 15 la 19 sʋka.
Yaa yʋʋmd 1700 wã saabẽ la yʋʋmd 1800 wã sɩngrẽ la a Oyo sẽn da be a soolmẽ wã, a sɩngame n sɩng n be Nizɛɛr tẽnsẽ n kẽng rũndã-rũndã Togo wã.
Sẽn kolg-a yaa Hausa tẽnga la tẽnga sẽn pa tol n be ne taaba, la Burnu soolmã sẽn wa n wa n boogã kɩtame tɩ Fulani nebã paam n kẽ tẽng-kãng pʋgẽ.
Yʋʋm kobs 19 soabã sɩngrẽ, Usman dan Fodio maana zihad sẽn tõogd Hausa soolmã, n lugl Sokoto kalifã.
A sẽn da pa tar koom-koglgã n na n kẽng n tɩ kẽ zĩ-kãng n tɩ kẽed zĩ-kãng, a kẽnga zĩ-dʋʋgẽ n zab n zab n tõog n deeg Oyo soolmã (tũusgẽ wã yaa Kwara) zĩis wʋsgo, n kẽng Yoruba tẽng sẽn boond tɩ Ibadan wã n ta Atlantik ko-kãsengã.
Sultã wã tʋma a amir dãmb tɩ b na n kɩt tɩ b tõog n dɩ naam tẽns nins b sẽn deegã zugu, la b paas a Islã siglgã; a amir dãmbã me lebga arzɛk la pãng wʋsg ne raab la yembrã.
Tʋmlaag tʋʋm ra yaa wʋsgo, sẽn yɩɩd fãa siglgã pʋgẽ. [1] Yʋʋmd 1903 wã, a sẽn wa n kaoog n lebg Erop soolmã, a Sokoto soolmã ra yaa Afirik soolmã sẽn deng koloni wã sẽn yaa kãsenga. [2]
Yaa noy sẽn da toeemda (Atlantã yembd raab sẽn da yaa to-to wã zabr zabr sẽn da gɩdg yʋʋmd 1807) la bũmb sẽn da kɩtd tɩ b ra baood tɩ b maan politik la b raabo) n kɩt tɩ tẽns wʋsg sẽn be Erɔp wã deeg tɩ b ra rɩtg n bɩɩgd koodã sẽn yaa wʋsg wa b sẽn dɩt n dɩt n kõ b sẽn na n dɩt b rɩɩbã.
Sẽn paase, b ra tara zu-loees wʋsg n na n maan tɩ b tõog n yiisd burkĩna zu-loeesã, n paas b sẽn da tʋmd ne burkĩna wã.
A John Clarkson sẽn da yaa tãb-soab-soaba n lugl-a Etazĩni sẽn wa n na n tɩ paam yembs nins a Britãni wã sẽn yiis-a wã, n tɩ kẽes-b b nugẽ wã, kɩtame tɩ b tall yembs nins b sẽn fãagã n kẽng Afirik Wɛtgã soolmẽ wã.