Wp/mos/Bãnda-ku

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Bãnda-ku

Manihot esculenta, b sẽn mi n boond tɩ Bãnda-ku. Bɩ yuca yaa tɩɩg sẽn yit Burkĩna la Andes tẽns kẽere. B sẽn bʋd kasɛv wʋsg tɩ yaa bõn-buud sẽn womd yʋʋm a ye, tɩ b tõe n wãb-a, yaa a yẽg sẽn tar tãn-tõod sẽn tar tãn-tõodã yĩnga.[1][2][3] Baa ne b sẽn nong n boond-a tɩ yuca, Etazĩni la Ɛspayn soolmẽ wã, a pa wõnd yuca, tɩɩg sẽn yit Asparagaceae zakã pʋgẽ ye. B nong n dɩta kasoe wã sẽn dɩt to-to wã, la b rɩkda wʋsg n yiis kasoe wã yamd sẽn boond tɩ tapioka. Gãrãri wã sẽn be Afirikdĩne wã yaa bur sẽn yaa kãn-kãnga, b sẽn dɩt ne kasɛb yẽbgr sẽn yaa kãn-kãe, n yiisd koomã n yiisd pulp ning sẽn yaa kãn-kãe wã, n baas ne a kʋɩlg la a koglgo.

Manihot Esculenta
taxon
Subclass offood ingredient, useful plant, poisonous plant Tekre
Has usefodder, medicinal plant, vegetable Tekre
Short nameM. esculenta Tekre
Taxon nameManihot esculenta Tekre
Taxon rankspecies Tekre
Parent taxonManihot Tekre
Taxon common namemaniok Tekre
Has fruit typecapsule Tekre
This taxon is source ofcassava root, tapioca, Oloyti Tekre
Country of originSouth America Tekre
Hardiness of plant10 Tekre
Taxon rangeFujian, Tibet Autonomous Region, Guangdong Tekre
Taxon author citationCrantz Tekre
GRIN URLhttps://npgsweb.ars-grin.gov/gringlobal/taxonomydetail.aspx?id=431678 Tekre
Sequenced genome URLhttps://plants.ensembl.org/Manihot_esculenta Tekre

Zĩ-kãsemsẽ wã, yaa nasaar ne bur sẽn yaa kood a tãab-n-soabã n kõt-b koom. Kase wã yaa rɩɩb sẽn yaa kãseng tẽns nins sẽn ket n bɩɩsd pʋsẽ, n kõt neb milyõ pʋɩ-sʋka rɩɩb sẽn yaa tɩlae. Yaa bõn-buud a ye sẽn pa tõe n põs kom ye. Nigeria yaa tẽng ning sẽn yiisd kasɛb wʋsg n yɩɩd dũniyã, tɩ Thailand yaa tẽng ning sẽn yiisd kasɛb sẽn yaa sõma n yɩɩda.

B tõe n yeelame t'a yaa sũ-noog bɩ sũ-toogo. Wa yẽg a taabã la b yam-vɩɩs a taab me, kasɛb buud a yiibã fãa tara zẽnem, tɩ buud a taab me tar zẽnem wʋsgo. B segd n segl-a-la sõma nand tɩ b rɩ-a, bala, b sã n pa segl-a sõma, a tõe n kell n basa cianɩde tɩ kɩt tɩ b yũ-a, tɩ b yũ-a, t'a pa le tõe n yũ ye. Zĩis kẽere, b rɩta mansawa buud sẽn tar zẽnem n yɩɩd n dɩt kom wakate. Sẽn yɩɩd fãa, b sã n pa rɩt-a, a pa tõe n wa ne bãas ye.

Bilgri edit

Kʋg-kãnga yaa sẽng la a yaa gãn-kãnga, n tar yĩn-kãsenga sẽn yaa to-to, n be ne yĩn-gãong sẽn tõe n welg-a, sẽn yaa milimɛtɛɛr a yembr ne a taabã, n yaa kãn-kãe, la a yaa bur-zĩng sẽn yaa wa.[4][5]

B sẽn da maand teedã, b tõe n tara sẽk sẽn yaa sentimetr 5 bɩ sentimetr 10 n ta a zugẽ, la b tõe n tall a sẽk sẽn zems sentimetr 15 bɩ a 30 n ta a 6 bɩ a 12 wã. D sã n wa tarẽ, d tõe n paama bãag sẽn yaa pemsem bɩ tɩ yaa wa sãnem.

Kʋs-kãnga yẽg-kãnga yaa wʋsg ne yĩn-kãnga, la b tarame kalsiim miligram 16 ne gram 100, fosfor miligram 27 ne 100 g, la vitamiin C miligram 20 la miligram 100.[6]

La b pa tarẽ wã yaa b sẽn pa tarẽ ye.

Tigisgã edit

B sã n wa tigsd-a, b zẽkda yẽg-rãmbã n yiisd-b tẽnga pʋgẽ. Sẽn deng tigsgã, b sãbda tɩɩg-gãmbrã ne a vãadã. B sã n bʋd kasɛba, yaa b sẽn na n kao-b n kao-b zĩiga.

Sebtiisi edit

  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Cassava#cite_note-GRIN-2
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Cassava#cite_note-FAO-3
  3. http://allianceforscience.cornell.edu/blog/2019/01/uganda-launch-innovative-gene-edited-cassava-research/
  4. https://web.archive.org/web/20170712215400/https://ndb.nal.usda.gov/ndb/foods/show/2907?manu=&fgcd=&ds=
  5. https://www.academia.edu/download/41611089/Potential_of_cassava_leaves_in_human_nut20160126-5657-1smq23z.pdf
  6. https://web.archive.org/web/20120115022720/http://www.fao.org/Ag/AGA/AGAP/FRG/AHPP95/95-111.pdf