Wp/mos/Tomate

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Tomate

Tomatã yaa tɩɩg ning b sẽn boond tɩ tomat tɩɩgã biis sẽn tõe n wãbe. A yita Central America, Mexico, la Etazĩni. Gom-biig ning b sẽn boond tɩ tomatl wã yita Meksik Nahuatl gom-biigã pʋgẽ. Tõe tɩ yaa Mexico tẽngã neb n da maand-a tɩ yɩ rɩɩbo. Azɛk rãmbã sẽn wa n zabd ne Ãzɛk soolmã, b ra rɩta tomat n dɩtẽ. Rẽ poore, yʋʋm kob-gĩnd a 16 soabã pʋgẽ, Erop nebã wa n kẽnga tẽns a taab pʋsẽ.[1][2][3]

tomato
food ingredient
Subclass ofvegetable, fruit, fruit vegetable, berry Tekre
Natural product of taxontomato Tekre
Unicode character🍅 Tekre

Tomatã yaa yũ-noog bũmb sẽn tar yõod wʋsgo. B rɩt-b-la ne manesem toor-toore: b rɩt-b-la toor-toore, bɩ b rɩt-b-la tɩ pak-ba. Tomat yaa biisã, la b nong n dɩt-a-la ne zẽedã.[4][5]

B koodda tomat buud toor-toore, dũniyã gill zugu, zĩ-sobendã pʋsẽ, la b ningda tomat-rãmb rot sẽn yaa sõma yʋʋmdã sasa fãa. Tãma tɩɩs tõe n taa mɛtɛɛr a 1 n tãag mɛtɛɛr a 3. B yaa tɩɩs sẽn pa tar pãng, tɩ b yẽgã pa tar pãng ye. B sẽn boond tɩ tomatã yaa bõn-vɩɩs sẽn pa sãamd ye.[6]

Kudemde edit

Tomato wã yaab-rãmbã sẽn yaa we-rũng rãmbã, sẽn boond tɩ Solanum pimpinellifolium, yaa sẽn be zĩ-dũniyã sẽn be zĩid-dʋʋg Amerika.[7] B ra tara bõn-naands sẽn yaa wa pees.

A France, Itali la Erop kiidã, b sɩngame n wub tomate tɩ b yɩ bõn-naandg sẽn na yɩl n tɩge.[7]

B ra getame tɩ yaa rɩɩb bala, b ra miime tɩ yaa bõn-vɩɩs sẽn yaa bãaga, sẽn yaa bãag sẽn tar bãaga.[8] Yaa tomatã yũudã sẽn yaa a to wã ne a sẽn tar a to wã sẽn pa tar a to n kɩt tɩ b pa mi a ye.[9]

A sã n yaa a sãnemã la a biisã, a tara tomatins wʋsgo, tɩ yaa bõn-wẽns la a tõe n paam-a. La a sãnemdã yaa tomatins wʋsg n yɩɩd a sãnem biisã.[9]

Mesoamerica

B pa mi a sẽn maan wakat ning ye; yʋʋmd 500 sẽn deng a Zezi rogmã, b ra rɩt n bɩɩsd-a lame Meeksɩ kiidã la tõe tɩ zĩis a taab pʋsẽ.

B tẽedame tɩ b ra tẽedame tɩ neb nins sẽn yã tomatã bõn-buudã rɩ wã paama bãngr pãnga.[10]

Tomate buud sẽn yaa kãsenga, sẽn yaa bũmbu, sẽn yaa bõn-naandg sẽn yaa bilf la sẽn yaa tɩlemdã, sẽn yita Mesoameri wã, la tõe n yaa tomate buud toor-toor sẽn yaa taab sẽn yaa taab rũndã-rũndã wã yaab sẽn pa le tar-b ye.[11]

Azteek rãmbã ra pa tar tomate buud toor-toor ye. B ra boond tomate-rãmbã tɩ xictomatl la tomate-roog sẽn boond tɩ tomatl (tomatillo). [1] A Bernardino de Sahagún wilgame tɩ b yãa tomate buud wʋsg Azteek wã raagẽ Tenochtitlán (Meksik tẽnga): " tomate-dãmb sẽn yaa kãense, tomate-bõones, tomate wã sẽn yaa vãadã, tomate sẽn yaa wa namse, tomate rãmb sẽn yaa wa yĩn-bõoneg", la tomate wã buud toor-toore.

A Bernardino de Sahagún goma Aztecs sẽn da maand sok-rãmb toor-toorã, kẽer ne tomate la b sẽn pa tar-b ye, n kõt-b-la tẽn-tẽnsã sok-rãmbã: "dɩɩb sok-rãmba, sok-rɩs-rɩsdba; rɩɩb sẽn yaa tɩt, kokr sẽn yaa tɩta, sok-roog sẽn yaa tɩtã, sok-n-soog sẽn yaa n-tɩt, sok-m-soog-rɩsg-rɩdga, sok-d-rɩse, sok-sõdga, sor-rɩsa, sok-a-la-rɩsem-rɩsã, sok-y-rɩ-soog, sok-o-rɩsas-rɩsɛdga, [sõd-rẽse], sok-rẽ-rɩsek, sok-soog a-soog la a-soob, sok-yo-rɩseg la a-rɩsak, sok-se, sokrɩ-rɩka, sok-no-rɩg la a-sõodga,[12]

Sebtiise edit

  1. http://solanaceaesource.org/content/phylogeny-0
  2. http://eol.org/pages/392557/overview
  3. http://eol.org/pages/392557/overview
  4. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2013/apr/09/umami-fifth-taste
  5. https://www.britannica.com/plant/tomato
  6. http://eol.org/pages/392557/overview
  7. 7.0 7.1 https://www.smithsonianmag.com/travel/why-wild-tiny-pimp-tomato-so-important-180955911
  8. https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/why-the-tomato-was-feared-in-europe-for-more-than-200-years-863735/
  9. 9.0 9.1 https://www.nytimes.com/2009/07/29/dining/29curi.html
  10. https://archive.org/details/tomatoinamericae00smit_0
  11. https://web.archive.org/web/20090529225328/http://www.easthamptonstar.com/dnn/Archive/Home20080814/FoodWine/Seasons/tabid/6280/Default.aspx
  12. https://books.google.com/books?id=hKVbCgAAQBAJ&pg=PA117