Wp/mos/Rems Umeasiegbu

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Rems Umeasiegbu

Rems Nnanyelugo Umeasiegbu (b sẽn dog yʋʋmd 1943 tʋʋlg kiuug rasem a 1), yaa Nigeria tẽnga karen-saamb, karensa, seb-gʋlsda, zab-beoog soab la nin-tũusg sẽn yit Nizeri soolmã sẽn be zĩ-gõoneg pʋga.[1][2]

Rems Umeasiegbu
human
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipNigeria Tekre
Date of birth1 October 1943 Tekre
Place of birthAba Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Nigerian Pidgin Tekre
Occupationnovelist, university teacher, academic Tekre
EmployerUniversity of Nigeria, Grambling State University, Nnamdi Azikiwe University, Ebonyi State University Tekre
Educated atUniversity of Pennsylvania, Grambling State University Tekre
Work locationLagos, Grambling, Nsukka, Awka, Abakaliki Tekre

Tʋʋisgu

edit

A ra yaa karen-saamb sẽn yaa kãsmã m be Institute of Management Technology, Enugu (1978-1982) ne Dĩisã taoor soaba, Mass Communications, IMT, Nigeria (1982-1986), ne A yaa kareng sẽn zãmsd b goama la b zãmsd Biiblã Nnamdi Azikiwe University wã, Awka, la a yaa Koruna Book Publications karen-saamb.[1]

Bi-bɩɩgã la kãadem

edit

A Umeasiegbu rogame Aba, la a yaa Amesi tẽng neda, Aguata tẽnga taoor lʋɩtb sull sẽn be Anambra State wã. Uganda rao sẽn yaa nin-buiidã taoor soaba, a yeelame:

A ba wã, a G. U. Umeasiegbu, ra yaa (õnda ka tõe n bãng ye), nin-kẽem sẽn tar naam n be

Aba tẽnga pʋga, la a ra maanda a sẽn da nong n kõt-b waoogr wa Aba tẽngã taoor dãmb. Daar a ye, a ra tara a kom-bɩɩsã sẽn tigim a roogẽ wã, t'a yeel a bi-ribl a Rems Nna Umeasiegbu t"a tall rãam sẽn yaa tɩt n kõ a zo-rãmbã, Bi-riblã kõ-b-la rãamã n pa yũ ye, tɩ yɩ Ibo minim kɩɩsgo. A ba wã ra zoeta a biigã t'a na n yiis-a-la lekollã, tɩ yaa a ba sẽn tagsd tɩ rẽ na yɩl n sãam a bãngrã a Ibã nebã sẽn da zãmsd nebã. B sẽn wa n gom koɛɛgã ne yẽesem, a Umeasiegbu pa tol n pa ne rẽ ye a sẽn wa n zãmsd b sẽn da be Oxfordshire wã, Britani wã wã , a yãka yam n na n lebs n maneg a Ibo wã laloa wã. A ba wã bal n yɩ a soabã sẽn da wa n sõng-a t'a bãng bũmb ning sẽn be a sũurẽ wã.[2]

Yʋʋmd 1976 wã, Nigeria goosneema wã sẽn kos a Rems t'a lebg n wa Nigeriya. A kẽe kãadem ne karen-saamb a Virginia Okediogwu Anakwenze yʋʋmd 1976 zĩ-likr kiuug rasem 16 wã la b tara kamb a naas. A sẽn lebg n wa Nigeri, a tʋma Lagos tẽnga sɛb minisrgã pʋgẽ a yaa bãngd sẽn tʋmd ne b tʋʋmde, n getẽ tɩ b na n maana yɩɩl sẽn get b sẽn maandẽ wã festival of black arts and culture, FESTAC '77.

Zãmsgã

edit

A Rems kẽnga CKS, Aba, n yaool n zãms Enugu, a sẽn pa tar yĩn-kãnga. n yaool n zãms College of Immaculate Conception, Enugu. Yʋʋmd 1966 wã, a kẽngame n kẽng England n tɩ zãms b karen-biisã. A sẽn wa n be England yʋʋmd a yembre, a zãmsame Oxfordshire, a paama bĩng n na n zãms bũmb nins sẽn wilgd tɩ b yaa nin-buiidã la b zãmsdã Sedmnact University, Listopadu, Prague, Czech Republic yʋʋmd 1971 la a to sẽn be Pennsylvania karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1972. Rẽ poore, a paama a doktorã sẽn zãmsd gom-biis sebr yʋʋmd 1975 Pennsylvania karẽn-kẽndr pʋgẽ, USA. A kẽngame n tɩ zĩnd Grambling State University, Louisiana, n yɩ karen-bi-pugl sõngo.

Sɛb nins b sẽn yiisdã

edit

A sẽn da be Prague, a gʋlsa a pipi tʋʋm-kãseng ning sẽn yaa The Way We Lived (1969) yʋʋm 26. A yaa nin-buiidã kibar sẽn be Nigeria sẽn deng koloni wã. A sẽn be Louisiana wã, a gʋlsa sebr sẽn yaa Mazi Amesi, sẽn gomd Afirik yembd yelle. A Umeasiegbu sẽn da wa n zãmsd nebã, a kell n yɩɩ gʋlsd sẽn tar nonglem.[3] A yiisda sɛb sẽn yɩɩd 35 A sẽn da wa n be a tʋʋmdã pʋgẽ wã, a maana yɩɩr wʋsg n paas a sẽn maan yɩɩrã: The Inevitable Aftermath, End of the Road (1985), Anukili Na Ugama, An Igbo Epic, Ask the Storyteller: Tales from Northern Nigeria, Words Are Sweet (1982), The Study of Igbo Culture (1986).[4] A sẽn da maand yɩɩr ne a sẽn maandẽ wã yĩnga, b kõo a soabã sebr ning sẽn tar yõod wʋsg yʋʋm 1987 soabã. A Rems sẽn gʋlsd a Ghost Stories wã sẽn yaa wʋsgo, sẽn yɩlẽ tɩ b tõog n bãngd b sẽn yetã kɩtame tɩ karen-biig a ye yeelame: "Umeasiegbu sẽn yɩ nin-paalã n kɩt tɩ b tõog n lebg nin -paalg ninsaar sull a yembr Nigeri sɛbã pʋgẽ, la a pa basd ninsi wã sẽn yet tɩ yaa ninb sẽn gomd ninbã yell bal ye, a yaa tãb-bi-bɩɩse".[5][6]

Tuma

edit

A Rems yi Lagos n kẽng Nigeria wã Yuniõrbiisẽ wã, Nsukka, zĩig ning a sẽn da tʋmd ne gʋlsd-n-taag a Chinua Achebe sẽn ki wã. A basa University of Nigeria wã yʋʋmd 1978 n kẽng Enugu, sẽn yaa a sẽn boond tɩ Management Technology Institute wã, la a wa n lebg a yen tãb-bi-bɩɩgã taoor soaba.

A Umeasiegbu sẽn wa n naan Anambra soolmã, a kẽnga Nnamdi Azikiwe University sẽn da wa ne a paalgã, Awka, n yɩ b taoor soaba. Yʋʋmd 2001 wã, b kɩtame t'a lebg gom-biisã karen-saamb. A sẽn kẽ kãadem yʋʋmd 2008 wã, a zĩnda Ebonyi State University, Abakaliki, sẽn yaa Anglik buud-gomd la sɛb karen-biisã pʋgẽ yʋʋmd 2014 wã.

Sebtiisi

edit
  1. 1.0 1.1 Nuwa, Sentongo. "A Review of The Way We Lived by Rems Umeasiegbu" (PDF). Retrieved 30 July 2017.
  2. 2.0 2.1 About: Rems Umeasiegbu - https://dbpedia.org/page/Rems_Umeasiegbu
  3. "The Way We Lived".
  4. Umeasiegbu, Rems Nnanyelugo was born on October 1, 1943 in Amesi, Anambra, Nigeria. Son of Gabriel Udeozo and Susanna Obukwanwa (Ezeonu) University. Education.
  5. Ogene, Stephen Mbanefo. "Gothicism/Ghost Stories in Nigerian Literature: Facts or Fiction? A Comparative Analysis of Horace Walpole's The Castle of Otranto and Rems Umeasiegbu's Ghost Stories". Retrieved 30 July 2017.
  6. Nnolim · 1985 — "Words are sweet, but they never take the place of food," Research in African Literatures.

Sõng-n-taagã

edit

·        Rems Umeasiegbu at Google Books

·        Umeasiegbu, R. N. Ghost Stories.Enugu: Koruna Book, 2006.

·        Umeasiegbu, N. R (1982). Words are Sweet: Igbo Stories and Storytelling. Netherlands: Leiden. ISBN 90 04 06794 9.