Wt/sco/sinn

< Wt‎ | sco
Wt > sco > sinn

Faroese edit

Pronunciation edit

Noun edit

sinn n (genitive singular sins, plural sinn)

  1. time, times
    á sinniance (afore); anither time
    á hesum sinnithis time, nou
    ikki á hvørjum sinninae ivery time, seendle
    á síðsta sinnifor the last time
    ikki enn á sinninae yet

Declension edit

n9 Seengular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative sinn sinnið sinn sinnini
Accusative sinn sinnið sinn sinnini
Dative sinni sinninum sinnum sinnunum
Genitive sins sinsins sinna sinnanna

German edit

Verb edit

sinn

  1. Imperative seengular o sinnen.

Icelandic edit

Noun edit

sinn n (genitive singular sinns, no plural)

  1. time

Derived terms edit

Wt/sco/

|
Wt/sco/<div class="derivedterms term-list ul-column-count" |Wt/sco/<div class="list-switcher-element" |

Pronoun edit

sinn m (feminine sín, neuter sitt)

  1. Third-person reflexive possessive determiner: his (own), her (own), its (own), their (own)
    • Genesis 5:3 (Icelandic, English)
      Adam lifði hundrað og þrjátíu ár. Þá gat hann son í líking sinni, eftir sinni mynd, og nefndi hann Set.
      When Adam haed leeved 130 years, he haed a son in his awn likness, in his awn eemage; an he named him Seth.
    • 1928, Krummavísa (“Raven Song”, on the Icelandic Wikisource) by Jón Ásgeirsson
      Krummi krunkar úti,
      kallar á nafna sinn:
      „Ég fann höfud af hrúti
      hrygg og gæruskinn.“
      Komdu nú og kroppaðu með mér,
      krummi nafni minn.
      Krummi craiks ootside,
      cryin his namesake:
      “I foond the heid o a ram,
      backbone an sheepskin.”
      Come nou an peck wi me,
      Krummi, my namesake.”

Declension edit

Possessive pronoons (eignarfornöfn)
singular plural
masculine feminine neuter masculine feminine neuter
nominative Wt/sco/sinn Wt/sco/sín Wt/sco/sitt Wt/sco/sínir Wt/sco/sínar Wt/sco/sín
accusative Wt/sco/sinn Wt/sco/sína Wt/sco/sitt Wt/sco/sína Wt/sco/sínar Wt/sco/sín
dative Wt/sco/sínum Wt/sco/sinni Wt/sco/sínu Wt/sco/sínum Wt/sco/sínum Wt/sco/sínum
genitive Wt/sco/síns Wt/sco/sinnar Wt/sco/síns Wt/sco/sinna Wt/sco/sinna Wt/sco/sinna

Derived terms edit

Wt/sco/
|

Erse edit

Etymology edit

Frae Old Irish sinni.

Pronunciation edit

  • IPA(key): /ʃɪn̠ʲ/, /ʃɪnʲ/

Pronoun edit

sinn (personal)

  1. we, us (disjunctive)
  2. (nonstandard) we (conjunctive)

See also edit


Luxembourgish edit

Etymology edit

Frae Old High German sīn (tae be), frae Proto-Germanic *wesaną (tae be), frae Proto-Indo-European *h₁es- (tae be, exeest). Cognate wi German sein, Dutch zijn.

Pronunciation edit

Verb edit

Wt/sco/sinn (third-person singular present ass, preterite war or wor, past participle gewiescht, past subjunctive wier or wär, auxiliary verb sinn)

  1. tae be

Conjugation edit


Norse Bokmål edit

Etymology edit

Frae Middle Low German [Term?]; compare German Sinn, Sinne.

Noon edit

sinn n (definite singular Wt/sco/sinnet, indefinite plural Wt/sco/sinn, definite plural Wt/sco/sinna or Wt/sco/sinnene)

  1. mynd

Derived terms edit

Wt/sco/
|
Wt/sco/<div class="derivedterms term-list ul-column-count" |Wt/sco/<div class="list-switcher-element" |

See also edit

References edit


Scots Gaelic edit

Etymology edit

Frae Old Irish sinni.

Pronunciation edit

Pronoun edit

sinn

  1. we
  2. us
    Thèid sinn dhan bhanca a-màireach; chì sibh sinn ann.
    We’ll gae tae the bank tamarrae; ye'll see us thare.

Derived terms edit

See an aa edit