![]() |
Questa pagina del Wikizzionari chì l'è scrivuda in lombard, con la Noeuva Ortografia Lombarda |
Te podet trovà 'sti contegnud chì anca in → Italian |
Verb con tante forme iregolar
Verbi regolar principai
Asca i verb ausiliari, l’esist ona picola serie de verb che presenten tant forme iregolar. A fà, andà, dà, stà, trà, savè, vorè, podè, dì, dovè (scrivud scià in dialet milanes ma quell che l’è dii scià l’è valid per tut i dialet)[1].
A’ndàgh adree ai conligament chì de sota podarii trovà i coniugazzion di verbi iregolar pusse important:
► conjugazzion de "fà"i
► conjugazzion de "andà"
► conjugazzion de "dà"
► conjugazzion de "trà"
► conjugazzion de "stà"
► conjugazzion de "savè"
► conjugazzion de "podè"
► conjugazzion de "dì"
► conjugazzion de "dovè"
L’è de notà che amalastant la soa iregolarità de lor, la manera de coniugà "fà", "trà", "dà", "stà" la sia compagna.
Note
- ↑ El verb dovè l’è drovà assosenn de rar, e de solit per l’influss de l’italian. De norma, in lombard, al so post a se drova la costruzzion havégh de + infinid (compagn del to have to + infinid in ingles)
Verb con terminazzion in -ù e in -oeu
A inn poeu de vesser sagnalade do serie de verbi regolar che poden però vesser considerad come regolar con di furbarie piscinine, a inn:
- Verb con terminazzion in -ù (prodù, tradù, dedù...:; i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ona "s" o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess produser, traduser, o ‘na "c" per la formazzion di participi passad in di dialet indove l’è regolar (per esempi el dialet milanes indove che ‘l participi passad de prodù l’è producid).
- Verb con terminazzion in -oeu (toeu, distoeu...): i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ‘na "v" o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess toeuver, distoeuver...
Verb con terminazzion in -egnì/-egn
I verb con quella terminazzion chì, asca la possibil iregolarità in del participi passad (varda i paragraf chì de sota), in diversi dialet presenten ona iregolarità piscina in di vos del (present indicativ) senza desinenza o ben domà la 3^ singolar in lombard ocidental e la 3^ singolar, la 1^ e la 3^ plural in lombard oriental. Quella iregolarità chì l'è el finì con -n inveci che con -gn.
Per esempi:
in dialet milanes: verb "tegnì"
Present indicativ: mi tegni; ti te tegnet, lù el ten, num tegnom, vialter tegnii, lor (i) tegnen.
in dialet bergamasch: verb "tegn"
Present indicativ: mi tegne; ti te tegnet, lù el ten, noter am ten, voter tegnii, lor ten.
poeu per i regole del pronuncia in dialet bergamasch la "n" final deperlee la se pronuncia minga.
Iregolarità per apofonia
On'altra iregolarità prevedibil l’è l'apofonia, a bon cunt l’è la trasformazzion de "o" in "oeu" in lombard ocidental o "u" in "oeu" in lombard oriental per quaivoeuna di forma verbai. Chichinscì a l’è mostrad domà l’esempi del verb "vorè" in dialet milanes , siben che l’apofonia la ghe sia in tut i verb de do sillabe che gh’hann ‘na "o" in la penultima sillaba minga ligada a consonant (prima de consonant "v", "r"/"l", "g", "j" o "d") compagn de "trovà", "mojà", "drovà" eccetera...
Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv passad | Condizzional | Imperativ present | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
MI | voeuri | vorevi | voraroo | voeura | voressi | voraria/vorariss/vorarissi | - |
Ti te | voeuret | vorevet | voraree(t) | voeuret | voresset | vorariet/vorarisset | voeur! |
Lù el /lee la | voeur | voreva | vorarà | voeura | voress | voraria/vorariss | voeura! |
Nun | voeurom | vorevom | vorarèm | voeurom | voressom | vorariom/vorarissom | vorèm! |
Vialter | vorii | vorevov | vorarii | vorii | vorèssov | vorariov/vorarissov | voree! |
Lor (i) | voeuren | voreven | vorarànn | voeuren | vorèssen | vorarien/vorarissen | voeuren! |
infinid | gerondi | participi |
---|---|---|
voré | vorend(o) | vorud |
L’esist on’altra forma de apofonia, a specc rispet a quella de prima, l’è quella de la trasformazzion de la "oeu" in "o" in lombard ocidental o "oeu" in "u" in lombard oriental per i verbi de la quarta conjugazzion compagn de "moeuver", "scoeuder", "noeuser", e “toeu” ch’hèm did sgiamò ch’a se conjuga compagn se ‘l fudess "toeuver"....
Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv passad | Condizzional | Imperativ present | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mi | moeuvi | movevi | movaroo | moeuva | movessi | movaria /movarissi | - |
Ti te | moeuvet | movevet | movaree(t) | moeuvet | movesset | movariet / movarisset | moeuv! |
Lù el /lee la | moeuv | moveva | movarà | moeuva | movess | movaria/movariss | moeuva! |
Nun | moeuvom | movevom | movarèm | moeuvom | movessom | movariom/movarissom | movèm! |
Vialter | movii | movevov | movarii | movii/moeuvov | movessov | movariov/movarissov | movì! |
Lor (i) | moeuven | moveven | movarann | moeuven | movessen | movarien/movarissen | moeuven! |
infinid | gerondi | participi |
---|---|---|
moeuver | movend(o) | movud |
I apofonie a inn diferente infra el lombard ocidental e quell oriental (che ‘n so esempi rapresentativ l’è ‘l dialet muilanes) e il lombard oriental desgià che i conjugazzion di verb in lombard oriental inn diverse, de tucce i manere el so cologament l’è facil de capì, in su l’esempi del diale milanes apena fad vedè.
Verb iregolar domà in del participi passad
Tanti verb a inn regolar in tute i so forme foeura che ‘l participi passad. I iregolartà in del participi passad a inn pussee comune in del dialet milanes risòpet ai alter dialet, inveci i dialet dialet lombard orientai ghe n’hann denter de men de iregolartà in di participi passad. I verbi regolar in di participi passad i poden vesser tirad arent a fa su di grup di verb con di iregolartà compagne, ben a podom notà che i participi passad iregolar, gh’habien ona regola in la soa iregolartà de lor. Chi de sota a gh’è la lista de quajvun di verbi regolar separad in grup. La sudivision in gruppi a segonda de la terminazzion la po ajutà a intuì per analogia comè che on participi passad d’on verb minga elencad in di tabele chì de sota l’è facil che ‘l sia.
Terminazzion in -ader
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -ader → -as (IPA: /az/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
evadere | - | evas | MI- | |
dissuader | - | dissuas | MI- | |
invader | - | invas | MI- | |
persuader | - | persuas | MI- | |
rader | - | ras | MI- |
Terminazzion in -arger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -arger → -ars (IPA: /ars/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
sparger | - | spars | MI- |
Terminazzion in -arì /-arè
Terminazzion in -parì / -parè
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -arì /arè→ -ars (IPA: /ars/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
parì / parè | parud | pars | MI- | |
descomparì | descomparid | descompars | MI- | |
comparì | comparid | compars | MI- | |
varì / varè | varud | vars | MI- |
Terminazzion in -$arì con $ ≠ p
A inn regolar
Terminazzion in -eder
De do sillabe sole
Senza ona regola ciara
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ceder | cedud | - | MI- | |
leder | - | les | MI- |
De pussee de do sillabe
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -eder → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
suceder | sucedud | sucess | MI- |
Terminazzion in -eger / ensger, -enger o -iger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola frequenta (MI- ): -eger / enger / -iger → -et (IPA: /ɛt/ - MI- ) despess de fianch de la forma regolar Ocio: Nanca in dialet milanes questi verb chì i gh’hann semper di forme iregolar; per esempi leger → legiud (ma non let)
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
coreger | coregiud | coret | MI- | |
diriger | dirigiud | diret | MI- | |
eriger | - | eret | MI- | |
esiger | esat | MI- | ||
lensger | legiud | MI- | ||
protensger | protegiud | protet | MI- | |
reger | regiud | ret[1] | MI- | |
strensger | strensgiud | stret | MI- |
- ↑ quand che l’è per dì "governà" al participi passad a se drova "governad"
Terminazzion in -ender
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola frequenta (MI- ): -ender → -es (IPA: /ez/ - MI- ) di volte de fianch de la forma regolar, de rar domà regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
difender | difendud | difes | MI- | |
dipender | dipendud | dipes | MI- | |
render | res | MI- | ||
ofender | - | ofes | MI- | |
pretender | pretendud | pretes | MI- | |
condiscender | - | condisces | MI- | |
discender | - | disces | MI- | |
comprender | comprendud | compres | MI- | |
imprender | imprendud | - | MI- | |
intender | intendud | intes | MI- | |
spender | spendud | spes | MI- | |
stender | stendud | stes | MI- | |
sospender | sospendud | sospes | MI- | |
tender | tendud | tes | MI- | |
vender | vendud | - | MI- |
Terminazzion in -erger o erder
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -erder / erger → -ers (IPA: /ɛrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
disperder | disperdud | dispers | MI- | |
perder | perdud | pers | MI- | |
emerger | emergiud | emers | MI- | |
somerger | somergiud | somers | MI- |
Terminazzion in -e$$ì con $ consonante
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -e$$ì → -e$$ud (IPA: /ɛ$$y:/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
tegnì | tegnid | tegnud | MI- | |
vegnì | vegnid | vegnud | MI- | |
sentì | sentid | sentud | MI- |
Terminazzion in -eter
Terminazzion in -meter
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -eter → -iss (IPA: /is/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ammeter | ammetud | ammiss | MI- | |
meter | metud | miss | MI- | |
prometer | prometud | promiss | MI- |
Terminazzion in -neter
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -eter → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
anneter | - | anness | MI- | |
coneter | - | coness | MI- |
Terminazzion in -ider
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -ider → -is (IPA: /iz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
decider | decidud | decis | MI- | |
divider | dividud | divis | MI- | |
incider | - | incis | MI- | |
intrider | - | intris | MI- | |
recider | - | recis | MI- | |
elider | - | elis | MI- |
Terminazzion in -inder
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -inder → -iss (IPA: /is/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
rescinder | - | resciss | MI- | |
scinder | - | sciss | MI- |
Terminazzion in -inger -inguer o -enger
Terminazzion in -$inger -$inguer -$enger con $ ≠ r
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -inger /inguer/enger → -int (IPA: /ĩ:t/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
distinguer | - | distint | MI- | |
estinguer | - | estint | MI- | |
spinger | spingiud | spint | MI- | |
tenger | tengiud | tint | MI- |
Terminazzion in -imer
Terminazzion in -rimer
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -imer → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
comprimer | - | compress | MI- | |
oprimer | - | opress | MI- | |
reprimer | - | repress | MI- | |
imprimer | - | impress | MI- | |
esprimer | - | espress | MI- | |
deprimer | - | depress | MI- |
Terminazzion in -dimer
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -imer → -ent (IPA: /ẽ:t/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
redimer | - | redent | MI- |
Terminazzion in -ister
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -ister → -istid (IPA: /isti:/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
assister | assistud | assistid | MI- | |
esister | esistud | esistid | MI- |
Terminazzion in -oder
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -oder → -os (IPA: /ɔz/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
esploder | - | esplos | MI- | |
roder | - | ros[1] | MI- |
- ↑ de solit se drova "rosegad"
Terminazzion in -olver
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -olver → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
assolver | - | assolt | MI- |
Terminazzion in -onder
Terminazzion in -fonder
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -onder → -us (IPA: /yz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
fonder | fondud | fus | MI- |
Terminazzion in -$onder con $ ≠ f
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -onder → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
rispondere | rispondud | rispost | MI- |
Terminazzion in -order o -orrer
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -order/-orer → -ors (IPA: /ɔrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
morder | mordud | mors | MI- | |
ocorrer | ocorrud | ocors | MI- | |
correr
correr |
corrud
- |
-
cors |
(verbo transitivo)
(verbo intransitrivo) |
MI- |
Terminazzion in -oeu / -oeuj
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -oeu / oeuj → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
toeu | - | tolt | MI- | |
distoeu | - | distolt | MI- | |
regoeuj | - | racolt | MI- |
Terminazzion in -oeuder o -oeuver
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -oeuder /oeuver → -oss (IPA: /ɔs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
moeuver | movud | - | MI- | |
moeuves | - | moss | MI- | |
scoeuder | scodud | scoss | MI- |
Terminazzion in -ofrì
A inn regolar in ‘sti dialet chì: (MI-
)
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
BG+
Regola general (MI- ): -ofrì → -ofert (IPA: /u'fɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pù.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ofrì ofrì |
- | ofert oferid |
MI- | |
sofrì | (sofrid) | sofert | MI- |
Terminazzion in -oprì
A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+ MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -oprì → -opert (IPA: /u'pɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pù.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
scoprì | (scoprid) | scopert | MI- |
Terminazzion in -omper
A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- BG+
Regola general (MI-
): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - MI-
)
Regola general (BG+
): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - BG+
) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
romper romper |
- rompid |
rot rot |
MI- |
Terminazzion in -onger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -onger → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
vonger | vongiud | vont | MI- |
Terminazzion in -onner
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -onner → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
supponner | - | suppost | MI- | |
disponner | - | dispost | MI- | |
esponner | - | espost | MI- | |
preponner | - | prepost | MI- | |
proponner | - | propost | MI- | |
suponner | - | supost | MI- |
Terminazzion in -orger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -orger → -ort (IPA: /ɔrt/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb
regola -orger |
Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
acorges | acorgiud | acort | MI- | |
sorgere | sorgiud | sort[1] | MI- |
- ↑ domà in forma leteraria, de norma a se drova "nassud"
Terminazzion in -orì
Squas tucc regolar foeura che on quaivun (varda la tabella chì de sota)
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
morì | - | mort | MI- | |
dorì | dorud
- |
-
dorsud |
(transititiv)
(intransitiv) |
MI- |
Terminazzion in -ù
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -ù → -ot (IPA: /ɔt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
condù | - | condot | MI- | |
dedù | - | dedot | MI- | |
indù | - | indot | MI- | |
introdù | - | introdot | MI- | |
prodù | - | prodot | MI- | |
redù | - | ridot | MI- | |
sedù | - | sedot | MI- | |
tradù | - | tradot | MI- |
Terminazzion in -uder
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -uder → -us (IPA: /yz/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
acluder | - | aclus | MI- | |
concluder | concludud | conclus | MI- | |
deluder | - | delus | MI- | |
eluder | - | elus | MI- | |
escluder | - | esclus | MI- | |
illuder | - | illus | MI- |
Terminazzion in -ulger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -ulger → -ult (IPA: /ylt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
indulger | - | indult[1] | MI- |
- ↑ de solit l’usen minga, se drova "havud clemenza"
Terminazzion in -umer
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -umer → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
assumer | assont | MI- | ||
presumer | presont[1] | MI- |
Terminazzion in -uger
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -uger → -ut (IPA: /yt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
distruger | - | distrut | MI- |
Terminazzion in -uter
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regola general (MI- ): -uter → -us (IPA: /ys/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
discuter | - | discuss | MI- |
Di alter participi passad iregolar minga classificabil in di cas de prima[2]
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
coeuser
coeuser |
cosud - |
cot cocc |
MI- | |
dervì | dervid | avert | MI- | |
scernì | scernid | scelt | MI- | |
scriver
scriver |
scrivud - |
scrit scricc |
MI- | |
vedé | vedud | vist | MI- | |
viver | vivud | vissud | MI- | |
vorè | vorud | vorsud | MI- |
Verbi difetos ch'i gh'hann domà el participi passad
In lombard a gh’è di verb che esisten domà in forma de participi passad, la pussee part de lor l’è stada metuda denter domà in di dialet pussee italianizad, soratut in del milanes, adree a la ruzada se la lengua italiana. Per quest, de ‘sti verb chì l’è possibil a fa su domà i temp compost, inveci per i temp sempliz a gh’è bisogn de drovà di alter verb.
Participi passad del verb difetos |
Verb servibil per i temp sempliz |
Dialet | |
---|---|---|---|
aces[1] | pizzà | MI- | |
adot | tirà in ball, presentà | MI- | |
aflit | tormentà, tossegà | MI- | |
assis | setàss | MI- | |
consont | consumà | MI- | |
cospers[2] | sbrofà | MI- | |
contus | macà | MI- | |
dilet | havégh in del coeur | MI- | |
fint | fà finta | MI- | |
intrus | cascià dent a forza, cascià dent de sfros | MI- | |
prefiss | prefissà | MI- | |
sciolt | deslenguà | MI- | |
trafit | infilzà | MI- | |
rosegad | roder | MI- |
Verb difetos ch'i gh'hann minga el participi passad
On quai verb l’è difetos per via de la mancanza del participi passad, che per quest el gh’hà de vesser ciapad de alter verb.
Verb difetos | Participi passad de drovà al post de quell che ‘l manca |
Dialet | |
---|---|---|---|
conquider | conquistad | MI- | |
incuter | fad vegnì | MI- | |
rediger | compilad | MI- |