Wp/mos/Tamale College of Education

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Tamale College of Education

Tamale College of Education karẽn-kɩɩsdã yaa karẽn-koɛɛsd karẽn-kɛsa karẽn-bɛda karẽn-kãsems karẽn-kaoodg karẽn-karẽn-kẽsa karẽn a ye. Yaa karẽn-biis nins sẽn be Ghana wã sʋka. Karẽn-bi-kãnga ra kẽesda b toog T-TEL programã pʋgẽ. Yʋʋmd 2018/2019 karen-biiga, b paama kosb 1086 n na n deeg karen-bi-bi-kãensã, la b reeg 543. B zãaga b taabã tɩ b pa le tõe n maan bũmb ye.

Tamale College of Education
school of pedagogy, educational institution
Inception1958 Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
CountryGhana Tekre
Located in the administrative territorial entitySagnarigu Municipal District Tekre
Located in time zoneUTC±00:00 Tekre
Coordinate location9°25′17″N 0°51′33″W Tekre
Map

Kibsa edit

Tamale karẽn-biis karẽn-kɩɩm sullã bee karẽn-kɛgendã pʋgẽ, Gana tẽnga Tamale tẽnga pʋga. A sẽn wa n yaa Ghana tẽnga taoor soab ning a sẽn boond t'a Dr. Kwame Nkrumah n sɩng a tʋʋmdã yʋʋmd 1958 wã, a sẽn boond tɩ "ORA ET LABORA" wã. Yʋʋmd kãng bala, b ra kẽeda pagb pioneer dãmb piis a yoob la b ra ket n yaa pagb piisẽ tãag yʋʋmd 1977 wã.

Yaa a Freda Mischler sẽn yaa Swissi misioneerã n yɩ karẽn-bi-poakã pipi taoor soaba.

Tamale Lekollã sẽn zãmsd nebã bee zĩig ning b sẽn na n tɩ zĩndã. Yaa ne lekollã sẽn yaa sɛb sɛb la sɛb sɛbã, sɛb sɛba, sɛb tigis roog, ICT zĩiga la Internet lagem-n-taar. Kolege wã tara Nissan patrol sẽn tar 4WD, Benz bus la Tata bus sẽn tar zĩ-vɩɩs 58.

Programã edit

Kollege wã sɩngame n sɩng program-kãensã:

4 yʋʋm karen-saamb kaset "A" sẽn be yʋʋm 1957-1994

Karen-saamb sẽn tar yʋʋm 3 n paam b "A" yʋʋm 1990-2006 sʋka

Yʋʋm 3 diplôme sẽn tar yʋʋm 2 sẽn kẽed ne karengã

Yʋʋm 4 diplôme sẽn tar minimã zãmsgo - UTDBE 2005

A sẽn paam yʋʋm 2 diplôme a yembr sẽn yaa a "A" wã pʋgẽ

Neb sẽn paam n kẽe lekollã edit

Tãmale karẽn-biis karẽn-kɩɩsdã naan naan paama karen-saam dãmb sẽn yɩɩd 5,000 Ghana karẽn-bɩɩsdã yĩnga. Sãnda yaa

A ra yaa a Maamã. A Margaret Andan sẽn lebg kolɛjã taoor soaba la segl-n-soabã taoor soaba

A Alice Continua yaa Lambussie Karni zĩiga taoor soaba, la yaa tẽnga taoor soab masã.

A Doris Asibi Seidu, sẽn da yaa tẽnga bĩng sẽn be Chereponi wã pʋga.

A Ibrahim Murtala Muhammed, sẽn da yaa minisr ning sẽn geta raab la industɛɛr yelle.

A Alhassan Suhuyini, sẽn yaa tẽnga taoor soab n be Tamale rɩtgo.

Sebtiisi edit