Wp/mos/Sega (genre)

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Sega (genre)

Sega (French: Séga) yaa yɩɩl-bɛd a ye sẽn be Mauritius la Réunion. Yaa reem sẽn yaa sõma, sẽn naag ne mizikã, kibayã togsgo, la reem buud toor-toore. Sẽn kẽed ne mizikã, sẽn yaa-b sẽn tar pãng n yɩɩd Morisi wã yaa seggae la bhojpuri buud-goamã sẽn lagem taab to-to wã. La Réunion wã, d yãta maloya wã sẽn paasdẽ, tɩ gom-bi-kãngã yaa sẽn pẽ wʋsg ne yɩɩl-kʋdgã sẽn yit Madagascar wã. Segã buud toor-toor sẽn yaa to-to wã pukda ne Morisi tẽn-bilã neb sẽn yaa buud toor-toorã.

sega
music genre, type of dance
Subclass ofmusic of Seychelles Tekre
Country of originFrance, Mauritius Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01003, https://ich.unesco.org/fr/RL/01003, https://ich.unesco.org/es/RL/01003 Tekre

Sega (Maurice Traditional Sega, Sega tambor Chagos, Sega tambor Rodrigues Island) paama UNESCO sẽn boond tɩ Intangible Cultural Heritage lists.

A Sega yẽg yita yembsã la b yagensã sẽn yaa Mauriti kreoll nebã yɩɩlã pʋgẽ, la b nong n yɩɩnd-a-la ne Mauriti kreoll bɩ Réunion kreoll. B leb n nong n yɩɩnd-a-la Agaléga la Rodriges la Seyisel. La b yɩɩla yɩɩl-kãens ne kreol buud-goam nins sẽn be tẽn-kãens pʋsẽ wã. Pĩnd wẽndẽ, Sega yɩɩlã ra tikda rog-n-migs nins b sẽn boond tɩ ravanne wã la triangle wã zugu. B ra yɩɩnd-a lame n na n wilg tɩ b kɩɩsda wẽgb ning sẽn be Morisi soolmẽ wã.

Sẽn yɩɩd fãa, yɩɩl-kãng yaa bũmb b sẽn tõe n maan n sao, la b ra tũnugda ne-a me n maand sũ-sãoong yɩɩla, la b yiisd zĩn-dãmb me.

Tʋʋm-teedo edit

Zʋg-n-bɩɩs nins b sẽn boond tɩ traditionnels wã yaa:[1][2][3]

  • b sẽn boond tɩ maravane wã
  • Moutia (yɩɩr sẽn yaa ne nugã)
  • rʋk-n-bõonegã ravanne
  • tãntãn-saala
  • la bobre wã.

B leb n tara tantãm, sẽn yaa rʋk sẽn naag ne tãnd sẽn tar tãnd sẽn be a pʋgẽ, n wẽed wakat ning b sẽn wẽed tãndã.[4] [ Rũndã-rũndã, b tũnugda ne gitaar-dãmb la tablɛt-dãmb sẽn yaa elektɛɛr dãmba.[5]

Yɩɩllã goam edit

Sebr ning sẽn boond tɩ sega wã yɩɩl-gʋlsdã sẽn gʋlsd yɩɩl-gʋlsdã pa gomd b ba-yirã yell ye.[6]

Dãsã edit

B sã n na n deese, b pa segd n yik n bas tẽng ye.[7] La yaa yĩn-gãongã fãa n kẽnd n yɩɩda. Sã n yaa pagbã, rẽ rat n yeelame tɩ b rɩk fu-bɛd sẽn yaa zũnd-zũnd la sẽn tar neerem, la fu-bɛd sẽn tar nus-koɛɛg sẽn yaa kɩdme, sẽn pa tar nus-koɛɛg wall sẽn pa tar nus-koɛɛg sẽn be b yãoogã zug tɩ b rɩkd n paasd b manesmã. Yaa pĩnd wẽndẽ nebã n da nong n yeelgd fu-bɛɛg la fu-bɛɛg sẽn tar neer wʋsgo, la b ra maand fu-bɛɛg sẽn tar neer wʋsgo, la b ra maand fu-bɛɛg sẽn tar neer wʋsgo.

Kʋdemdã edit

Sɩngr zĩig edit

Sega yɩɩlã sɩngame ne yembs nins sẽn da be Morisi la Réunion wã sʋka, la a wa n dʋʋg n pɩʋʋga Seyisel soolmã fãa. Yaa sẽn na n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll n yɩll.[8]

A Sega sɩngr sẽn yaa to-to tẽnsa a taabã pʋsẽ pa bãng ye.[9] La b wʋmda a sẽn yit Afro-Malagasy la a sẽn yaa Afirik bɩ Malgask mizikã lagem-n-taar ne Erop mizikã.[10] Erop rãmb yɩɩl sẽn kẽed ne reemã yɩɩl wala polka, waltz la quadrilles.[11]

A Gatan Benoit yeelame tɩ sega yita Madagaskaar la a Boswell wilgame tɩ tõe n be tɩ sega ne famadihana, sẽn yaa Merina kũum yel-maandg beeme.[12] A Arago wilgame t'a yaa (t) chega sẽn yit Mozambique.[13] A wilgame tɩ yaa wa fandango la chica (dans) sẽn yit Brezil sẽn yit Mozambique la Angola Afirik mizikẽ wã. [ A ra boond-a lame t'a Jacques Cantin sẽn yaa Sega yɩɩl-gʋlsdã.[14]

A sẽn na n zĩnd zĩig ninga edit

Sã n yaa ne kʋdemdã, b ra paoogda Sega, bala yɩɩlã ra yaa yembsã rẽnna.[15] Yaa Katolik-rãmbã me n da get-a ne yãnde, bala b ra pa rat t'a lagem ne yoobã la rãamã ye.[16]

B ra reega Sega zĩig neb sẽn da pa tõe n yã ye. A sẽn maan bũmb ning n kɩt t'a lebg nin-kãsenga, yaa a sẽn maan bũmb ning Sega yʋng a ye sẽn zĩnd Mount Le Morne yʋʋmd 1964 sigr kiuug rasem 30 wã.[17] Yaa masã la b get-a wa Mauritius tẽnga rẽnna, la a pa be ne buud ye.[18]

Zĩ-zĩigã buud-goam edit

Segã wã zoe n yaa neba fãa sẽn nong n be Morisi, Réunion, Seyisel, Komoros, Mayotte la Rodriges, ne Madagaskaar babse. Segã sẽn yaa zamaan kãngã zamaanã pʋgẽ, a lagemda ne zãmb wala jazz, zouk, la a lagem-n-taar ne reggae sẽn boond tɩ Seggae.[19] Afirik mizikã yɛl n paas sega pʋgẽ sẽn sɩng ne yʋʋm 1980 wã.[20]

Sebtiise edit

  1. https://archive.org/details/lonelyplanetmaur00tomm
  2. https://books.google.com/books?id=sa8MVme3hjsC&pg=PA109
  3. https://books.google.com/books?id=gx1nEAAAQBAJ&pg=PA194
  4. https://books.google.com/books?id=2tp6oQWHIjIC&q=sega+music
  5. https://books.google.com/books?id=2tp6oQWHIjIC&q=sega+music
  6. https://en.wikipedia.org/wiki/S2CID_(identifier)
  7. https://archive.org/details/lonelyplanetmaur00tomm
  8. https://books.google.com/books?id=TrhClZg65EsC&dq=baster+reunion&pg=PA225
  9. https://books.google.com/books?id=W-F5AAAAMAAJ&q=origin+sega+music
  10. https://books.google.com/books?id=W-F5AAAAMAAJ&q=origin+sega+music
  11. https://archive.org/details/lonelyplanetmaur00tomm
  12. https://books.google.com/books?id=gN9Kc6685BQC&q=.+Le+malaise+cr%C3%A9ole:+ethnic+identity+in+Mauritius
  13. https://books.google.com/books?id=gN9Kc6685BQC&q=.+Le+malaise+cr%C3%A9ole:+ethnic+identity+in+Mauritius
  14. https://books.google.com/books?id=W-F5AAAAMAAJ&q=origin+sega+music
  15. http://www.ingentaconnect.com/content/brill/afdi/2008/00000001/F0020001/art00007
  16. https://books.google.com/books?id=W-F5AAAAMAAJ&q=origin+sega+music
  17. http://www.ingentaconnect.com/content/brill/afdi/2008/00000001/F0020001/art00007
  18. http://www.ingentaconnect.com/content/brill/afdi/2008/00000001/F0020001/art00007
  19. http://cjtm.icaap.org/content/20/v20art7.html
  20. https://books.google.com/books?id=gN9Kc6685BQC&q=.+Le+malaise+cr%C3%A9ole:+ethnic+identity+in+Mauritius