Wp/mos/Holy Week in Popayán

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Holy Week in Popayán

Holy Week in Popayán, Cauca (Colombia), yaa a Zezi Kirist namsgã la a kũumã waoogr ne kẽnd sẽn maand daar fãa sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoob soabã, sẽn sɩng ne Zĩ-sõngã yʋng n tɩ tãag Bʋ-long-sõngã. B maanda yel-solem-kãngã "Tẽn-vɩʋʋgã" tẽn-kʋdem soayã pʋsẽ. "Cargueros" wã rɩka b tũudmã bõn-naands sẽn yit Ɛspayn, Andalus, Kito, Itali, la Payães n sigl ra-luk zugu, tɩ "barrotes" a 4 be taoorã la a 4 be poorẽ. Bõn-kãensã yaa yɛl toor-toor sẽn be Evãnzill dãmbã pʋgẽ sẽn gomd a Zezi Kirist namsgã, a da-pɩk ne kũum yelle. Tʋʋmdã fãa yaa "paso" (tʋʋmde). B kẽnda soay nins sẽn yaa wa krãs sẽn da be galʋ-tẽngã pʋgẽ hal tɩ ta a Zʋrnall soolmã tõogr wakatã, n loogd wẽnd-dot nins sẽn yaa kãsems n yɩɩd tẽngã pʋgẽ wã la a wẽnd-dotã.

Holy Week in Popayán
Holy Week in a geographic region
CountryColombia Tekre
Coordinate location4°36′56″N 74°4′8″W Tekre
Country of originColombia Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00259, https://ich.unesco.org/fr/RL/00259, https://ich.unesco.org/es/RL/00259 Tekre
Map

Sigr kiuug rasem pissi la a tãabo, UNESCO sullã wilgame t'a yaa ninsaalb kʋdemd la b rog-n-migs sẽn pa tõe n yã ne noorã tʋʋm-noore.[1]

Kʋdemdã edit

Sẽn sɩng ne zabrã, a Popayán tara pipi kibay sẽn wilgd tɩ rĩm a ye n maan tɩ b tall neb sẽn tʋk-b krãs-kãsemse, la tɩ b ra maand sũ-sãoong la sũ-sãoong sẽn kẽed ne sor-bɛd nins sẽn yaa kãsemsã pʋsẽ. Yʋʋmd 1558 wã, a Filip a yiib-n-soabã maana sɛb n kõ sor tɩ b maan tigis-kãsemsã Popayán. Wakatã sẽn wa n paasdẽ, b ra paasda b waoogrã, hal tɩ yʋʋmd 1600 wã sɩngrẽ wã, goosneema wã yiis noor n yeel tɩ b maan balkon-dãmbã la rot nins b sẽn kẽnd n kẽndẽ wã tɩ yɩ sõma n paase. Seb-gʋlsd a José María Vergara y Vergara sẽn gʋls yʋʋmd 1859 wã sebr a yembr pʋgẽ, a bilga Popayán semenã wa bũmb sẽn yaa kãseng la sẽn tar yõod wʋsg ne nebã.

Sẽn paase, b ra tara foto la bõn-naands wʋsg n paas b sẽn da maandã. Yaa tẽn-kãnga sẽn da yaa tẽn-kãense, la sẽn da yaa tẽng-kãnga n da yaa tẽnẽ wã, la sẽn yɩlẽ tɩ b tõog n paam n paas tẽnga la b siglgã pãng wakatẽ wã yĩnga. B sẽn naan n naan n naan tãnga a Popayán wã, b ra miime tɩ b na n maana tʋʋm wʋsg ne sãnem, sãnem la zamarãnd sẽn manegd b bõn-naandsã ne naam-naands la bõn-naandse, b zĩ-n-tɩrsã la b sẽn maand b sẽn pa tõe n maan bũmbã. Indi nebã ra tʋmda ne yembd n yiisd koodã. Tʋmtʋmdbã ra tõe n vɩɩma yʋʋm a tãabo. B ra yetame tɩ ned pa tõe n bas a sor n kẽng Popayán tẽn-bõonegẽ ye, bala yaa nin-buiidã sẽn kiid n da be a soayã zutu. A Hanke, a Louis. A Las Casas ne Spaañ rãmbã sẽn maood n na n paam tɩrlem dũni paalgã pʋgẽ wã. Sẽn yɩɩd fãa, b maana woto yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoobã, piig la a yopoe la a nii wã. Wakat ning sẽn da yaa kolonialã wakate, b sẽn da maandã fãa yaa Sipãn dãmba, la a Quito wã yaa Payanese. A ye

 
D Maagdã sẽn namsdã. Foto: Sipãn yʋʋm kobs a 18 soabã

Yʋʋm kobs a 19 soabã pʋgẽ, b sɩngame n paam tɩ b lebg burkĩna, la b boog b sẽn da maand n maand zabã, bala b ra rɩkda ligd wʋsg n maand tɩ b paam tɩ b paam n yiis b mens tẽngã. Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ, ligd sẽn pa le tar yõod wʋsg n da be Kolombi wã me ra yaa woto.[2]

B sẽn maan to-to wã edit

B sẽn maand b sẽn datã, b maanda karengã ne Cruz Alta, sẽn yaa a karen-biisã sẽn kẽnd ne b sẽn dat n wa n wa n beẽ wã, la b sẽn wa n wa ne b sẽn boond tɩ "Gãnd-sõngo" wã, b ningda b sẽn boond t'a "Gãnda-sõngo". A Polisi wã sẽn yaa sodaasã na n tũuda a woto, n yaool n tũ sor-kãens, n tũ a Zã sẽn yaa koe-moondã (Sẽnda-sõngo t'a ta Kibs-n-soabã) sẽn wat n baas ne sor-n-taag fãa (Tõnd-soaba n tãag Kibs-sõngo).[3]

Pakã zãma fãa, a Zezi sẽn wa n maand bũmb ningã, a Zezi, a Maari, a Zã, a Pɩɛɛr, a Maariya Magdala, a Veroni wã la neb a taab sẽn tar yõod n be Zʋk-sõngã pʋgẽ wã sẽn be a Zezi zug n be a nao-kãsengã zug. B sẽn maand bũmb nins fãa wã yaa tɩɩs zug n tar "tõnd" a 4 taoor la a 4 poorẽ, sẽn yaa neb nins sẽn talld teedã (tõnd sẽn talld b teedã) sẽn na n tall-b n kẽng n kẽng n tɩ ta wã. B sẽn maand bũmb kẽer ne tɩɩsã, b maand-b-la woto. B sẽn maand Zuif-rãmbã sẽn yaa Zuif-Rãmba wã, b zãadda b ligdi wã ne torsã koglg. B sẽn maan fotã yaa Sipãn, Andalusi, Quito, Itali la Payan sẽn be yʋʋm kob-gĩnd 16 n tãag yʋʋm kob-koglgã.

16 soabã edit

Sẽn sɩng ne Popayán siglgã sɩngrẽ, b gʋlsa pipi sõsg sẽn gomd sõsgã yelle, yʋʋmd 1556 soabã. Yaa rĩm ning sẽn da zãad gãndg-n-tɩrsã n maand woto. B ra maanda sũ-sãamsã ne sũ-sãangã n maand sũ-sãanga. Yʋʋmd 1558 wã, a Filip a yiib-n-soabã kõo noor tɩ b maan sor n kẽng Popayan.

Yʋʋmd 1556 wã, b sẽn wa n sɩng n maandẽ wã, b ra maanda nin-buiidã sẽn yi Peru wã sẽn da zoe n yi n yi n wa n na n maanẽ, n maan b sẽn na n maan n tõog n deeg tẽngã. La b sẽn ta tãensã sẽn gũbg-a wã, b yãenda vẽenem sẽn ka sɛta sẽn gũbg a pagã, la b tagsdẽ tɩ yaa sodaas wʋsg sẽn tar tãmb la tãb sẽn zoe rabeemã n yi n bas b sẽn da yaa maan-wẽng n kos sugri.

17 soabã edit

Wag-gĩnd n loogdẽ, b ra ket n maandẽ n paasdẽ, la b lebgda neb sẽn tar yõod wʋsgo, wa b sẽn maan yʋʋmd 1700 wã sɩngrẽ wã, b sẽn wa n yiis noor tɩ b maan n yeel tɩ b maneg b balkõ wã la b zagsã. A José María Vergara y Vergara sẽn gʋls yʋʋmd 1859 wã pʋgẽ, a goma Popayán kibsã yell n yeel tɩ yaa kibs sẽn yaa kãseng n tar yõod ne Payanes nebã. B ra maanda woto ne sũ-noog la tẽeb yʋʋmd fãa.[4]

A sẽn sɩng la a siglgã yaa saam-bi-pogsã sẽn sɩng Popayán wã me rẽnd n kɩt tɩ b sigl tẽn-kãng. Saam-bi-taasã sʋka, a Zeova Kaset rãmbã sẽn yitã yaa:

  • Brotherhood of the Clean and Immaculate Conception Cathedral Popayan.
  • Confraternity of the Rosary of the Order of Preachers (created in 1588)
  • Brotherhood of Santa Catalina and Santa Barbara (it was attributed the construction of the Chapel of Jesus Nazareno in 1617)
  • Confraternity of Jesus of Nazareth, the first patron of the city. Chapel of Jesus Nazareno (16th century)
  • Brotherhood of Our Lady of Bethlehem (created on February 25, 1687)
  • Brotherhood of the Lord of Vera Cruz

18 soabã edit

Yʋʋm wʋsg pʋgẽ, b ra paasda b sẽn da maandã la b sẽn da pakd b mensã. Yaa sẽn yɩlẽ tɩ tẽnga raaglem la siglgã ra paas tẽnga pʋgẽ Sipãns wakatẽ wã, bala Popayan lebga koloni wã tẽnga tẽnga la politikã zĩiga [9] sẽn sɩng ne kolonialã sigls wala Sipãn tẽnga ligd roogã sẽn zĩnd be. A Popayán guvɛrneerã sẽn maan tɩ b ra paam n yiisd ra-kãnga, sõngame tɩ b paam ligd wʋsg ne ra-kãsems la futu: sãnem, sãnem, zamard la bõn-naands a taab sẽn maan tɩ fotã yɩ sõma. B ra tara sãnem n maneg zĩ-kãens, la b ra tara sãn-tɩrs n maneg b zĩ-gãongã. Sẽn yɩɩd fãa, b ra maand woto yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoobã, piig la a yopoe la a nii wã, sẽn yaa Sipãn soolmã pʋgẽ. B sẽn maan b sãnemdã wʋsg yaa Sipãn la b yaa b sẽn da yaa b sẽn maan b sẽn da pa tõe n bãng b sẽn maand to-to wã.

19 soabã edit

A Simón Bolívar sẽn wa n lebg n wa n tõog n kẽng a Ayacucho zabrã poore, yʋʋm 1826 kiuug rasem a tãab kiuug rasem a ye, Popayan sẽn maan tɩ b maan tɩ b paam n maan kibs wʋsg la b maan tɩ nebã fãa bãng a sẽn maandã, b maana woto n kõ a waoogr. B maana kibs a woto, sẽn yaa Pʋʋs-rãmbã, sẽn yi St. Augustine wẽnd-doogã n kẽng a sẽn be roogã balkõ wã taoor n kẽng a yoobãnd soogã sẽn be a sẽn be zĩig ning a sẽn be wã.

Yʋʋmd 1840 wã, yʋʋmd 4 soabã, a José Ignacio de Márquez sẽn yaa a prezida wã, la kibsa sẽn zĩnd zĩ-dʋʋngã sẽn boond tɩ "Wars convent or supreme" wã pʋgẽ, a José María Obando ne a Juan Gregorio sẽn boond tɩ Sarria "supreme" wã basa b zab-teed-n-soaba, tɩ b kẽng kibs-sõngo kibsã pʋgẽ. B yeelga tɩ b yeelga burkĩna sẽn da tar futu sẽn yaa Sebillã buud wa b sẽn da nong n da maand wakat kãnga. Woto yĩnga, y zãad-y y tãb-biisã n kẽng St. Augustine wẽnd-doogẽ wã n tɩ dɩk b barã sẽn be Dolorosa wã n tɩ yɩ burkĩna. Wakat kãnga, b ra maandẽ a yopoe wĩntoogã. La sẽn na yɩl n kogl b mens ne b taabã, a Obando ne a Sarria zãa b barã Mascarón (so-toakã la Popayán) sorã nugẽ.

A Manuel José Castrillón sẽn yaa naanã naabã bãngame tɩ Obando ne a Sarria be marsã, la a kɩtame tɩ b kao sorã. B yõka kɩɩsgã taoor dãmbã. A Obando ra nongda Popayán tẽngã, t'a yaool n segl a meng n na n paam sõngre, n da wa paam n kẽes-a yembdo. B sɩngame n na n maan bũmb a Zezi Nazarɛn wẽnd-doogã kolgẽ wã, tɩ b sẽn da wa n maand bũmb ningã, b sẽn da yiis b kaamã n yeel tɩ b "kẽemda", n paas b sẽn da maand bũmb a woto wã. Rẽ n so tɩ b sɩng b sẽn da maand n baood b rĩmã.

A Obando ne a Sarria sodaasã zoeeme. Vẽkembeoogo, goobneer a Castrillon kõo noor tɩ koom-koglgã tʋm-tʋmdbã tall b nengã sẽn pa yãgdã, tɩ yaa yel-manesem sẽn ket n ket n yaa woto hal tɩ ta rũndã-rũndã. B ra boond-b lame tɩ "dʋma" n get b sẽn na n kẽng sorã sẽn be zʋʋg-zʋʋgẽ wã.

A sẽn wa n be a Trump poorẽ wã, a paasa a sẽn da zĩ a poorẽ wã fot ye. B sẽn da wa n maand woto wã, b ra yaa neb sẽn da maand b sẽn da nong n maand bũmb ninsã. URL = http ➜

Yʋʋmd 1876 zabrã sẽn wa n be tẽngã zugã, zak kẽer zoe n yi Popayán n kẽng Ekwatɛɛr. Wakat kãnga, b ra tagsdame tɩ b na n wa n wa n kɩtame tɩ b maan sũ-noog n wa maan n wa maan sũ-noogo, la b ra tagsdẽ tɩ b naaga n wa maan woto. La b sẽn wa n wa maan Pasã kibsã, b ra pa le maand woto ye. La b ra maanda woto ne tũudum sull sẽn pa waoog ye.

Yʋʋm kobs 19 soabã pʋgẽ, b sẽn wa n paam b mens n pa be ne Colombi, zabrã kɩtame tɩ b tõog n boog b mens n paase, bala b ra rɩkda ligd wʋsg n yiis b mens n yiis b rãmbã.

20 soabã edit

Yʋʋm kobs 20 soabã pʋgẽ, bũmb a woto me n zĩnd ne kom-bɩɩsã sẽn da namsd Colombi. Yʋʋmd 1937 wã, karen-saamb a Guillermo Valencia yãka yam n na n sigla tẽnga taoor lʋɩtb sull n na n kogl a sẽn da maand to-to wã. B pʋdga sull ning b sẽn yãkã yʋʋr tɩ "Board Permanent Pro Easter Popayán" [14]

Zĩig a yembr sẽn da be Pasã yʋngo, sẽn gomd sahumadoras sẽn be tẽngã balkõ wã zugu, Chile seb-gʋlsd a Julio Barrenechea yeela a Jorge Enrique Velasco woto: [15]

Ges-y, m yɩɩl n wa: "a rɩka bugum n dɩt bugum kamelli wã sʋka, la bugumã yãgdame, a ninã yaa Nugre, la a kẽndame n ket n yũuddddd bĩisã, la ... tẽnga geta yãb sẽn yãbdã yelle " [16]

Sa-kãsengã kɩtame tɩ d pa le maandẽ ye. Yʋʋmd 1938 tʋʋl-n-soab kiuug rasem 31 daar ning sẽn da yaa a Zeova Kaset rãmbã daar ning sẽn vẽeg n pa tõe n maan woto wã, a kẽnga taoor n maan a Guillermo Valencia sẽn na yɩl n tõog n maan bũmb a tãabã.

Yʋʋmd 1964 Pakã sasa, saagã saaga rasem a tãab, tɩ sɩng ne Kibs-n-soab n tãag kiis-n-si, la pa be ne-a t'a maan woto ye. B kõo koom-koglgã sẽn yaa taoor lʋɩtb sull la Popayán Arzdiocese wã sor tɩ b maan bũmb a 22 daar kiuugã daar ninga, n pa maan bũmb a 12 sẽn da be wakat ning b sẽn da yãk tɩ b maan ye.

B sẽn wa n kaoog b sẽn da maand bũmb ninsã, b wa n maana bũmb a yembr n kaoog a to wã. Wala makre, b sẽn maan "yãkr" yʋʋmd 1940 soabã, a Maundy Zʋk kiuugã sẽn da yaa a soab sorã raabã pʋgẽ, la b sẽn maan bũmb a to wã, b sẽn yeel tɩ "sẽnnaand" a soab sẽn da zab ne a Popayán Teatro Vẽk kiuugã yʋʋmd 1949 wã, n kaoog sorã sẽn da be rɩtg zug pipi wã.

Yʋʋmd 1951 tʋʋl-nif kiuug rasem 22 wã, a Don Arcesius Velasco Iragorri, "Bɩt-n-taagã", kiime San José Tigengã taoor, a sẽn da gʋls "Bɩ-y tɩ b rɩk" wã rɩtg zugẽ. Yaa bũmb sẽn yaa toog wʋsg ne fotã sẽn yaa kãsenga la b sẽn tar to-to wã yĩnga. Yʋʋmd 1952 wã tɛka, "B sẽn yõk-b" sẽn na yɩl n ta San Jose wẽnd-doogã pʋgẽ wã waoogda a burkĩna sẽn ki wã. Yaa "Touch" b sẽn boond tɩ "Touch", tɩ b zakã rãmb sẽn ket n maand woto wã ket n ket n ket ne "Lad" sẽn da tarã, la b zo-rãmbã sẽn maand woto wã, b sẽn maand woto n tẽegd b sẽn maan bũmb ningã, yaa Mars rasem 22 wã.

21 soabã edit

Yʋʋm a wãn pʋgẽ, b kɩtame tɩ b maan bũmb wʋsg n paas b sẽn da maand n maand n maandẽ wã. Wala makre, b sẽn yã a Zezi ne pagbã sẽn be sũ-sãangã sorẽ wã, a Zu-soabã sẽn ki wã, a Zezi sẽn yi wã, a Zeezi sẽn kẽng yaoogẽ wã, a Maagdã Pʋʋs-n-soaba, la b sẽn vʋʋg a Zezi Kirist, wala b sẽn maan ne b sẽn maand b sẽn maand ne b sẽn get b sẽn maand n maand b sẽn yaa Sipãn la Ekwatɛɛr rãmbã.

Yʋʋmd 2003 tʋʋlg kiuug rasem 21 n tãag a 4 soabã, Colombi tẽnga musée wã wilga a sẽn be a sẽn be zĩig ning n maand makrã la a sẽn be be zĩig ning a sẽn be wã tɩ b wilg b sẽn boond tɩ "Sãana sẽn be Popayán pʋgẽ.

Rɩt-rãmbã la b sẽn maandã edit

B sẽn maand b sẽn datã, b maanda b sẽn dat n maan bũmb ning fãa. Rẽ poore, Colombi tẽnga polisã naaga zabr ne bãndbã, n yaool n tũ sor-kãens, n lʋɩt a Saint John Evangelist (Sẽ-sõngo Zʋk kiuugã), kũum (Sẽt-sõngo), paasg sa-paalgã (Sẽk kiuugã) taoore, n baas yʋngo fãa ne sũ-sãang (Sẽd-n-soabẽ) la vʋʋsg daar sẽn yaa sõma ne tõnd Zu-soab a Zezi Kirist vʋʋgrã. B sẽn na n maan bũmb ning fãa, wẽnd-doogã taoor soab n na n deng n kõ-b-la sor. Bãngd-rãmbã sẽn yaa b tãb-biisã, b sẽn boond tɩ "José Hilario López" tãb-bilã tãb-biisã, la b sẽn boond t'a "José Hillary López" sɩbgrã tãb -bilã, yaa b sẽn be n be n na n wa n yãg-b lame. Sẽn be sʋka, b ra naagda Colombian Air Force wã sẽn yaa bẽnd ning sẽn tar yɩɩlbã, sẽn yaa b sẽn boond tɩ Permanent Board Pro Easter Popayán wã, sẽn yaa a Obrero-Coral Pabon Koral Sosieta wã, la a Universidad del Cauca sẽn tar yɩɩn-dãmb sẽn yit kiris-neb ne yʋʋrã pʋgẽ wã. Zĩ-soben fãa, d sẽn kẽnd sor toor-toore ne bõn-naands toor-toorã, la d sẽn kẽnd wẽnd-doog toor-tooro.

Raopã kiuug rasem a tãab edit

Zĩ-nif kiuug rasem a tãab sẽn deng Zuif-rãmbã sẽn yaa sõma wẽnd-doogẽ wã, a Santo Domingo, a Eucharisti wã poore, b kelemdame, tɩ yaa tʋʋm-kãng n kõt bũmb nins fãa sẽn maand Popayan kiuugã pʋgẽ, la Popayan nebã fãa la b sẽn wat n get-b wã. B sẽn da boond tɩ Crier wã, b sẽn yaa Paasmã Popayán taoor lʋɩtb sull ning sẽn get bũmb ning sẽn be be wã taoor soab n na n gom gomdã.

Zuif-rãmbã sẽn yaa sõma edit

B sɩngda ne b baas ne St. Augustine wẽnd-doogẽ wã. Kom-bɩɩs sull ning sẽn boond tɩ Pro Easter wã taoor soaba, Popayán sull ning sẽn get b yell wakat fãa wã taoor soaba la neb a taab n maand woto. Yaa woto:

  • High Cross
  • Police band Cauca
  • St. John the Evangelist (Spanish image. 18th century)
  • The Lord of the garden "(20th century image for Ascensió José Lamiel)"
  • Blows "(Mr. and Jewish carvings quiteñas eighteenth century)"
  • The Coronation "(Spanish images eighteenth century)"
  • Standard permanent board pro week
  • St. Master Jesus "(the eighteenth century Spanish master image, Cyrene and carving century Jewish quiteña

XVIII) "

  • The crucifix (Spanish image. 18th century) Silver Cross goldsmith payanesa
  • Pastor
  • Our Lady of Sorrows (Spanish image. 18th century)
  • Band of musicians José Hilario López Battalion

Kooma sẽn deng a Pãm-rɩtgã edit

B yãkda daar kãngã n na n yɩlme, n zab ne b mens n paas b foto wã sẽn be tãb-soabg sorã zug Zema Naoorẽ wã wẽnd-doogẽ wã fãa, tɩ b bas tɩ b sẽn na n maan tʋʋm-kãnga wã taoor dãmb la b sẽn na yɩl tɩ b tʋm-b ne b teedã, b bas-b lame. Dẽnd daarã, b paka b tãndã ne b bõn-naandsã, la pa b sẽn maan tɩ b maan tɩ b gãd-b la b maan tɩbse, b pa pak-b ye. Yaa woto yĩng tɩ daar kãngã, b ra maandame tɩ b gãd-b-la b toore. B sẽn na n tɩ yã bũmb ning b sẽn maandã, b na n yãame tɩ b pa tar b toog n tãag Pakã.

Paal-pʋʋs daar edit

 
A Saint Ecce homo parades wã yaa kareng sẽn maand Palm Sunday, Kibar, Kibar la Kibar daarã

A sẽn sɩng ne Betlehɛm tẽn-sõngã, a Zezi kũumã pipi kibsã kibsã, a sẽn wa n be "quingos" wã, kẽnga tẽngã pʋgẽ n kẽng a Maagdã sẽn wa n wa n wa be a Popayán wã, a sẽn na n baasã.

Sẽn pa yɩ tãn-bɛd ye, maan-kʋʋdbã, b tigimsã, b tigis-kãsemsã, b tũudum tigimsã la Popayan nebã ningda b barka, tɩ b ningd a Zezi sẽn wa n kẽ Zerizalɛmã ne sũ-noogã. Sẽn na yɩl n maan b sẽn na n maan n wilg b sẽn na yɩl n tõog n maan maan maan-b bũmb ningã, b segd n gesa b bispu, b sẽn yaa Pasã poorẽ dãmba, b sẽn maand b sẽn na maan n wilg tɩ b yaa b sẽn na yɩ a soabã, la b get tɩ b yaa a Zeova Kaset rãmbã. B sẽn na n maan bũmb ningã yaa:

  • High Cross
  • Police Band Cauca
  • Mr. fallen (Mr. payanesa image. 18th century and Angel Quito image. 18th century)
  • Banner permanent board pro Easter
  • Archbishop of Popayán
  • El Santo Ecce Homo (replica payanesa of José Lamiel of the twentieth century is Quiteño. The original seventeenth century.)
  • Band musicians José Hilario López Battalion

Pak kiuugã edit

A Popayán Arzbishopã sẽn maand Massã poore, a Pãagã sẽn yaa a Popayán tẽnga naab sẽn getã, a sẽn get a Alcayata sãnemã sẽn "bɩɩ ne wuk-m-meng n tall b wẽn-sakrã" wã, a paasame tɩ b ningda b sẽn maandã tɩ b tõog n kogl la b maneg a rogmã. [18]

Pak kibs daar edit

B sẽn wa n maand woto wã, b sɩngame n wa n wa n maand a Saint Augustine wẽnd-doogẽ wã. Tẽnga taoor soab, a sɛk rãmb la a taoor dãmb me zãada b sẽn yaa taoor lʋɩtbã minim n maand Pasã. B sẽn na n maan bũmb ningã yaa:

  • High Cross
  • Band peace policia del cauca
  • St. John the Evangelist (Spanish image. 18th century)
  • The Magdalena (Spanish image. 18th century)
  • Veronica (Spanish image. 18th Century)
  • The Lord of the Garden (Spanish image. Twentieth century)
  • Worker-coral orfeón pabon
  • The Taking (quiteñas images. 18th century)
  • Denial (quiteñas images. 18th century)
  • Blows - (The Lord of the Column (named 1857)) (quiteñas images. 18th century)
  • Mr. fallen (Mr. payanesa image. 18th Century and Angel Quito image. 18th century)
  • Permanent seal chamber orchestra pro Easter
  • El Santo Ecce Homo (replica payanesa of José Lamiel of the twentieth century is Quiteño The original seventeenth century.)
  • The meeting of Jesus with women in the street of bitterness (The image of Jesus was developed in Ibarra.. 21st Century The Virgin and Santa Marta are quiteñas origin of the eighteenth century )
  • Master Jesus - (The Lord of the Cross (named 1857)) (Spanish images. 18th century)
  • The Lord of forgiveness (Spanish image. 18th century) (the world is in law silver 900 with gold shield of Popayan)
  • Band of musicians Colombian Air Force

Bõn-vɩɩs nins sẽn zĩnd a Zeova Kaset rãmbã daar fãa edit

Yʋʋmd 1960 wã, Edmundo Troya Mosquera sẽn sɩng yɩɩlã kibsã, yaa kibs-kãnga sẽn be tẽn-kãng pʋgẽ. A kũumã poore, a pʋg-kõorã a Stella Dupont Arias la a kamba a Juan Manuel ne a Ana Isabel Mosquera Dupont n da rɩt a tʋʋmdã. Yaa yɩɩl-tũudb, yɩɩl-dãmb la yɩɩl-yãgdb sẽn yit dũniyã gill zugu, la b yaa yɩɩl-sõamyã karen-biis. Sẽn paase, b maandame tɩ b maand tẽn-tẽngã fãa nug-rɩtg sẽn wilgdẽ tɩ b maandẽ ne nin-buiidã.

Ges-y me edit

  • Popayán
  • Holy Week
  • UNESCO Intangible Cultural Heritage Lists
  • Capirote

Sebtiise edit

  1. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?pg=00011&RL=00259%7Ceditorial=UNESCO
  2. https://archive.today/20120630110636/http://www.museonacional.gov.co/sites/popayan/popayan2.html
  3. https://archive.today/20120630110636/http://www.museonacional.gov.co/sites/popayan/popayan2.html
  4. https://books.google.com/books?id=CjI1AAAAIAAJ&q=cofradia+popayan