Wp/mos/El Güegüense

< Wp‎ | mos
Wp > mos > El Güegüense

El Güegüense (sẽn boond me tɩ Macho Ratón, yaa drama sẽn yaa zũnd-zãnd la a yɩ Nikaragwa pipi sɛb sẽn zĩnd kolõni wã loogr poore. B getame t'a yaa Latin Amerik koloneem-rãmbã wakat sẽn yaa toor-toorã, la a yaa Nikaraguwa nin-tũudb sẽn naag taab mizikã, reemã la reemã.[1] B me maana bõn-vãoog sẽn be rotonda (rotonda) sẽn be Managua wã sʋka, n na n waoog-a.[2] l Güegüense yɩɩ San Sebastián kibsã wakat Diriamba (Carazo depite) sẽn sɩng ne yʋʋm-vẽkr rasem 17 n tɩ ta rasem 27

El Güegüense
literary work
Notable worktheatre, ball Tekre
CountryNicaragua Tekre
Country of originNicaragua Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00111, https://ich.unesco.org/fr/RL/00111, https://ich.unesco.org/es/RL/00111 Tekre
El Güegüense

Sɩnga edit

Yaa yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã pʋgẽ la b gʋls-a, n kɩt tɩ yaa tẽn-kʋdemdã la yɩɩl tʋʋm a ye sẽn be Western Hemisphere wã.[3] B ra gomda ne noor n yɩɩd yʋʋm kobs wʋsg hal tɩ b gʋls-a la b yiis-a sɛbã pʋgẽ yʋʋmd 1942 wã.[4] Sã n yaa ne pipi gʋls-sõamyã, seb-kãngã tara sõor 314 la b gʋlsa ne Nahuat la Spaans buud-goamã fãa.

A ye edit

B sẽn boond filimã ne b yʋʋr sẽn yit a gãda wã sẽn boond t'a El Güegüense wã, sẽn yit Nahuat gom-biig ning sẽn yaa Wewej wã pʋgẽ, sẽn dat n yeel tɩ "kẽem soaba" bɩ "na-tɩr soaba".

Kibsa edit

Kʋdemdã "El Güegüense" yaa Nikaraguwa folklore, yaa rẽ yĩng n kɩt tɩ UNESCO wã wilg tɩ yaa "Ninsaalbã no-goam la b rog-n-migs tʋʋm-noor" yʋʋmd 2005 sẽn kɩt tɩ Nikaraguwa lebg Amerik sentrall soolmẽ wã tẽng a ye bala, la a yembr ne Amerik Latẽ wã tẽns a yoobã sẽn tar tʋʋm-noor a yiib sẽn tũ ne UNESCO wã.[5]

Nebã edit

Bãngrã pʋgẽ, b tara nin-buiidã 14, sẽn tar pʋ-bõon-dãmb a tãabã:

  • Güegüense (la a kom-dibli wã)
    • Don Forcico
    • Don Ambrosio

Sʋpa-rãmbã:

  • Governor Tastuanes
  • Captain Alguacil Mayor
  • the Royal Clerk
  • the Royal Assistant;

Pagbã:

  • Doña Suche Malinche (a ne a pʋg-sadb a yiib) 
  • Macho-moto, Macho-viejo, Macho - mohino, la Macho - guajaqueo (dũniyã rũms a naasã sẽn yaa zɩɩb rãmb, b sẽn boond tɩ "machos")

Sõngr buud-gomd edit

Yaa Spaans ne Nicarao (Nahuat) buud-gomdã sẽn pa naag ye. La b pa get rẽ ye.

Zĩ-kãsems edit

Sãmb-sãmb sẽn kẽed ne zamaana edit

Sẽn mik tɩ zãmbo, sẽn na n yɩlẽ n paam ligd yaa bũmb sẽn be " El Güegüense " wã pʋgẽ, zʋrnall dãmb wʋsg yetame t'a yaa bũmb sẽn wilgd politikã nin-buiid sẽn yaa zãmb dãmba, bɩ nin-buiid sẽn pa mi b sẽn maandã. B leb n wilgame tɩ b sẽn tõog n maan yãkrã tɩ b pa bãngẽ wã yaa "El Güegüense" sẽn da be nin-vɩʋʋgẽ wã sẽn da yaa nin-buiid sẽn da mi b sẽn dat n maan to-to n na n vẽneg b sẽn dat n maan to-to wã, sẽn yɩɩd fãa, b sẽn tõog n menes FSLN sullã sẽn yɩ to-to, la b sẽn pa reng n yãke, yʋʋmd 1990 wã.[6] [7]Baa ne " El Güegüense " sẽn yaa Nikaraguwa ninsabls tẽn-kɩtbã sẽn tar pãng n yɩɩdã sẽn yaa to-to wã, yaa vẽeneg tɩ reemã gom-zug sẽn yaa kẽed-n-taagã vɩɩm manesmã pʋgẽ ne zãmb teedã yaa bũmb b sẽn nong n zãag ne politikã goam sẽn yaa toor ne rũndã-rũndã tẽnsã bɩʋʋng sẽn wat ne tʋʋm-toaag, laogã welgre, la b sẽn yiisd teedã.[8]

Ges-y me edit

  • Culture of Nicaragua

Biiblã sẽn gomd bũmb ninsã edit

  • Brinton, Daniel Garrison (1883), The Güegüence: a comedy ballet in the Nahuatl-Spanish dialect of Nicaragua. Philadelphia: D. G. Brinton. (online at archive.org

Sõng-n-taase edit

  • El Güegüense Diriamba, Nicaragua
  • Video of El Güegüense Diriamba, Nicaragua
  • Video of El Güegüense dance show in Masaya
  • Video of El Güegüense in the Managua parade
  • Video of El Güegüense show
  • Video of El Güegüense 10-minute show
  • Diriamba, Nicaragua
  1. http://www.encyclopedia.com/doc/1G1-150984344.html
  2. http://www.manfut.org/monumentos/gueguense.html
  3. https://web.archive.org/web/20071206171831/http://www.nmai.si.edu/calendar/index.asp?month=10&year=2006&day=22
  4. https://www.vianica.com/go/specials/21-el-gueguense-macho-raton.html
  5. http://www.unesco.org/culture/intangible-heritage/masterpiece.php?id=119&lg=en
  6. https://web.archive.org/web/20071025062218/http://www.grupoese.com.ni/2006/mar/22/edagard.htm
  7. https://web.archive.org/web/20070706064713/http://www.elnuevodiario.com.ni/imprimir/2007-04-02/45351
  8. https://web.archive.org/web/20070706160447/http://www.envio.org.ni/articulo/824