Wp/mos/Daimokutate

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Daimokutate

Daimokutate (題目立) yaa yɩɩl sẽn yaa yɩɩl b sẽn maand Yahashira wẽnd-doogẽ sẽn be Kami-fukawa tẽn-bilã, sẽn pẽ Nara tẽnga.

Daimokutate
tradition
Subclass ofstorytelling, Shinto ritual Tekre
CountryJapan Tekre
Located in the administrative territorial entityNara Tekre
Coordinate location34°38′36″N 135°59′4″E Tekre
Country of originJapan Tekre
Day in year for periodic occurrenceOctober 12 Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Important Intangible Folk Cultural Properties of Japan Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00276, https://ich.unesco.org/fr/RL/00276, https://ich.unesco.org/es/RL/00276 Tekre
Map

Shinto wẽn-doogã sẽn be Kamifukawa wã tara minim n sakd n deegd bi-ribl sẽn tar yʋʋm 17 t'a lebg tũudum siglg sẽn maand tũudmã yɛl wẽn-doogẽ wã neda. Bi-ribl sã n deeg tɩ b kẽes-a siglgã pʋgẽ wẽnd-doogẽ wã, wilgdame tɩ biigã lebga nin-kãsenga.

B sẽn maan yɩɩrã edit

B sẽn maan to-to Kom-bɩɩs sẽn tar yʋʋm 17 (yẽ sã n pa sek kom-bɩɩs sẽn tar yʋʋm 17, kom-bɩɩs nins sẽn nan pa ta yʋʋm 17 bɩ sẽn yɩɩd yʋʋm 17 me na n kẽe reemã pʋgẽ) n yas zĩ-kɩremsẽ n yer samuraad fut la b zãad tãb-biisi. Ned a yembr-yend n bool-b tɩ b wa b sʋka, la nin-kẽem a yembr n karem ned yʋʋr sẽn be Minamoto la Taira buud a yiibã no-koɛɛm pʋgẽ. Yɩɩll ka be ye. Neb 26 wã fãa sẽn gomã poore, kom-bɩɩsã wẽeda b nao wã n yɩɩnd wakat fãa. 2]

Sẽn sɩng ne a Daimokutate wã sẽn da yaa bũmb b sẽn da maand n deegd bi-kẽembã sẽn tar yʋʋm piig la a yopoe wã n kẽesd-b Kami-fukawa zags piig la a yiiba pʋsẽ wã, b maanda a yʋʋmd fãa tʋʋl-nif kiuug sʋka. Yaa kom-bɩɩs sẽn tar yʋʋm toɛy-toɛy la sẽn yit zags toɛy-toɛy n maand-a. A sẽn yaa bũmb sẽn yaa toor ne a taabã Zapõ wã, a Daimokutate wã yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg n wilgd ned sẽn yaa a soaba, la a tara yõod wʋsg sẽn na yɩl tɩ b kell n tall lagem-n-taar tẽn-kãngã sẽn be tãmsã pʋsẽ wã.[1]

Kibsa edit

Kʋdemdã A Daimokutate wã yɩɩla a Muromachi wã wakat saabẽ. A Daimokutate yaa a yaoolem makr sẽn ket n vɩ, sẽn wilgd tɩ nin-buiidã ra segd n yɩɩda yɩɩl wẽnd-doogẽ wã, tɩ b reng n wilg rẽ yʋʋmd 1534 sebr pʋgẽ.[2]

Sebr nins a Hosen Jungo sẽn da tigim yʋʋmd 1953 la yʋʋmd 1955 wã ra ket n beeme, la tõe tɩ b ra tara sɛb wʋsg n yɩɩd rẽ.[3]

A Daimokutate paama a UNESCO sẽn boond tɩ Intangible Cultural Heritage lists yʋʋm 2009 wã.

Sõndb sẽn be edit

  1. http://journal.oraltradition.org/issues/21i/oyler
  2. http://journal.oraltradition.org/issues/21i/oyler
  3. http://journal.oraltradition.org/issues/21i/oyler