Wp/mos/Canada

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Canada

Canada yaa tẽng sẽn be Etazĩni. A naansa piig la a tãabã yaa Atlantik ko-kãsengã n tãag Pasifik ko-kãsengẽ, n kẽng ko-kãseng n kẽng Arktik ko-kãseng wã, n kɩt tɩ yaa dũni gill tẽn-kãseng a yiib soaba sẽn zems zĩiga, ne tẽn-bɛd sẽn zãad n yɩɩdã. A sẽn be Etazuni ne a soolmã yaa dũniyã tẽn-kɩtbã sẽn zãad ne tẽn-kɩta. Tẽnga yaa tẽn-kɩdga la tẽn-kẽed sẽn yaa to-to. A yaa tẽn-bɛda la tẽn-kɩdg sẽn yaa toore. A yaa tẽng sẽn pa be neb wʋsg n be tẽng zug ye. A yaa tẽnga sẽn be tẽng-kãnga pʋga.

Canada
sovereign state, country
Part ofNorth America Tekre
Inception1 July 1867 Tekre
Nameꠇꠣꠘꠣꠒꠣ Tekre
Official nameCanada Tekre
Native labelCanada, Canada Tekre
Short name🇨🇦 Tekre
IPA transcriptionkanadɑ Tekre
Participant inPacific War Tekre
Named afterStadacona Tekre
Official languageEnglish, French Tekre
AnthemO Canada Tekre
Cultureculture of Canada Tekre
MottoA Mari Usque Ad Mare Tekre
Motto textA mari usque ad mare Tekre
ContinentNorth America Tekre
CountryCanada Tekre
CapitalOttawa Tekre
Located in or next to body of waterAtlantic Ocean, Pacific Ocean, Arctic Ocean, Great Lakes, Hudson Bay Tekre
Coordinate location56°0′0″N 109°0′0″W Tekre
Coordinates of easternmost point47°31′25″N 52°37′10″W Tekre
Coordinates of northernmost point83°6′41″N 69°57′30″W Tekre
Coordinates of southernmost point41°40′53″N 82°40′56″W Tekre
Coordinates of westernmost point60°18′23″N 141°0′7″W Tekre
Highest pointMount Logan Tekre
Lowest pointArctic Ocean Tekre
Basic form of governmentconstitutional monarchy, federation, parliamentary system Tekre
Office held by head of statemonarch of Canada Tekre
Head of stateCharles III of the United Kingdom Tekre
Office held by head of governmentPrime Minister of Canada Tekre
Head of governmentJustin Trudeau Tekre
Has cabinetKing's Privy Council for Canada Tekre
Executive bodyGovernment of Canada Tekre
Legislative bodyParliament of Canada Tekre
Highest judicial authoritySupreme Court of Canada Tekre
Central bankBank of Canada Tekre
Public holidayunknown value Tekre
CurrencyCanadian dollar Tekre
Shares border withUnited States of America, Greenland Tekre
Foundational textConstitution Act, 1867 Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeNEMA 1-15, NEMA 5-15 Tekre
ReplacesProvince of Canada Tekre
Language usedEnglish, French Tekre
Award receivedNansen Refugee Award Tekre
Studied inCanadian studies Tekre
Official websitehttps://www.canada.ca Tekre
HashtagCanada, Kanada Tekre
Top-level Internet domain.ca, .quebec Tekre
Main regulatory textConstitution of Canada Tekre
Flagflag of Canada Tekre
Coat of armsArms of Canada Tekre
Has seal, badge, or sigilGreat Seal of Canada Tekre
Official symbolNorth American Beaver Tekre
Geography of topicgeography of Canada Tekre
Has characteristicfree country Tekre
History of topichistory of Canada Tekre
Item operatedembassy of Canada, The Hague Tekre
Official religionno value Tekre
Patron saintJoseph, Jean de Brébeuf, Saint Anne, North American Martyrs Tekre
Separated fromUnited Kingdom of Great Britain and Ireland, United Kingdom, United Kingdom Tekre
Railway traffic sideright Tekre
Open data portalCanada Open Data portal Tekre
Economy of topiceconomy of Canada Tekre
Demographics of topicdemographics of Canada Tekre
Mobile country code302 Tekre
Country calling code+1 Tekre
Trunk prefix1 Tekre
Emergency phone number911 Tekre
GS1 country code000-019, 060-099, 754-755 Tekre
Licence plate codeCDN Tekre
Maritime identification digits316 Tekre
Stack Exchange taghttps://travel.stackexchange.com/tags/canada Tekre
Unicode character🇨🇦 Tekre
Category for honorary citizens of entityCategory:Honorary citizens of Canada Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Canada Tekre
Map

Sẽn sɩng ne yʋʋm kobs-gĩnd 16 soabã, Britãni wã ne Frans rãmb sẽn da maand b koe-moonegã n na n tɩ zĩnd Atlantik soolmã pʋga. B sẽn maan zabr ne b tãb-biisã n zab ne b tẽnsã, b kɩtame tɩ b yi Amerika kiidã soolmẽ wã. Yʋʋmd 1867 wã, b sẽn wa n naag n tigim b tãb a tãabo n kɩt tɩ b naan naan naan naan maan-neer a naas n naan naan naan tẽnsã.

yaa tẽnga taoor soab sẽn yaa tẽnga taoor soaba, sẽn yaa tẽnga naab sẽn yaa tẽnga naaba, la sẽn yaa tẽnga tẽnga taoor soaba. Yaa tẽnga taoor soab n yaa tẽnga taoor soabã, sẽn yaa ministɛɛr taoor soaba, a sẽn yaa tẽnga nin-soab sẽn yaa tẽnga soaal sẽn yaa tẽnga sor-roog soaba. Yaa tẽng sẽn yaa tẽnga noor taoor soaba, la yaa gom-biis a yiib-n-soaba (Sẽngr ne Frans) sẽn be be tẽnga noorẽ. Yaa tẽnga sẽn tar kareng wʋsg ne tẽnga zãmaan fãa, la tẽnga taoor dãmb sẽn get tẽnga yel-paalg yelle, la tẽnga sẽn get b sẽn get b yell sõma wã. Yaa tẽn-tẽnga sẽn tar buud toor-toore la b sẽn tar buud-toore to-toore, la tẽnga nin-tũudb wʋsg sẽn yaa b sẽn getẽ. Kanada sẽn yaa tẽnga sẽn tar pãng la sẽn yaa to-to ne Etazĩni wã pa tar pãng wʋsg ne a siglgã, a sẽn getẽ, a sẽn kẽed ne a tẽnga ye, la a sẽn get a taab sõma ye.

Tẽnga sẽn yaa arzɛk sẽn yaa pãng soaba, Kanada tara ligd sẽn yɩɩd dũniyã gill zugu, la a arzɛk sẽn tar pãng n yɩɩd dũniyã gill zugã, sẽn teegd a sẽn tar arzɛk wʋsg la a sẽn tall tẽn-zẽmsã raag sẽn yaa sõma. Kanada tara pãng sẽn yaa kãsenga, a sẽn get a rol sẽn be tẽns a taab pʋsẽ wã yĩnga.

Sɩngre edit

Baa ne sẽn yaa toor-toorã sẽn da be Kanada sɩngrẽ wã, b sakame tɩ b pʋd tãn-kãng yita St. Lawrence Iroquoian gomdã kanata, sẽn dat n yeel tɩ "tẽnga" bɩ "tẽnga". [1] Yʋʋmd 1535 soabã pʋgẽ, neb nins sẽn be Quebec tẽnga pʋga sẽn yaa b tẽngẽ wã tũnug ne gomdã n wilg Frans ned sẽn baood n bãngd a Jacques Cartier t'a kẽng Stadacona tẽn-tẽnga. [2] Rẽ poore, a Cartier tũnug ne Canada gomdã n yeel tɩ pa tẽn-kãng bal ye, la yaa zĩigã fãa sẽn be Donnacona wã pʋgẽ wã. [2] Yʋʋmd 1545 soabã tɛka, Europẽ rãmb sɛbã la kartã sɩngame n wilg tɩ tẽn-kãngã sẽn be Saint Lawrence kʋɩlgã pʋga yaa Kanada. [3]

Yʋʋmd 1799 soabã, Kanada soolmã sẽn da be Kanada soolmẽ wã lebga Kanada soolmã pʋga. A sẽn lebg Kanada soolmã n lebg Kanada soolmẽ, a sẽn lebg Kanada soolem n lebg Kanada soolem. A sẽn wa n lebg Kanada tẽn-tẽnga yʋʋmd 1841 wã, a sẽn boond tɩ Kanada soolmã, a pʋdga a yiib-n-soabã tɩ Kanada soolmẽ.

Yʋʋmd 1867 wã, Kanada sẽn wa n lebg Konfederã wã, b rɩka naam ning sẽn yaa noor tɩ b boond tẽn-paalgã n zĩnd London tigisẽ wã, la b kõ-a gom-biig ning sẽn yaa "Dominion" n yɩ tẽngã yʋʋr. [1] Yʋʋmd 1950 wã tɛka, Etazĩni pa leb n boond Kanada tɩ "Dominions of Canada" ye. [2] A Louis St. Laurent sẽn yaa a naabã kɩtame tɩ Kanada sɛbã pʋgẽ, b pa le tũnug ne gom-bi-kãng ye. [3] [4]

Kanada sɛb ning sẽn zĩnd yʋʋmd 1982 wã pʋgẽ, sẽn kɩt tɩ Kanada lalgã lebg Kanada nugẽ wã, yaa Kanada n get a Zeova wã yelle. Yʋʋmd kãng poore, b toeemame tɩ b lebg Kanada rasem a ye. [1] B tũnugda ne gom-biig ning Dominion n welg federal goosneema ne tẽn-bɛdã, la dũni gill zabr a yiib-n-soabã poore, b leb n pʋd-a lame tɩ federal. [2]

Kudemde edit

Neba sẽn be tẽng zug edit

Canada nin-buiidã sʋka, yaa pipi buud-goamã, Inuit rãmbã la Metisi wã,[20] sẽn yaa nin-kãensã sẽn yaa buud toor-toore, la b sɩng yʋʋmd 17 soabã sʋka, b sẽn kẽ kãadem ne Europe neb sẽn yi n tɩ zĩnd be wã, la b yaool n bɩɩs b meng meng meng ye.

Sẽn yɩɩd fãa, b tẽedame tɩ b yi Sibir n tɩ yi Bering tẽnga sobgẽ n wa be yʋʋm 14,000 sẽn looge. [1] [2] Paleo-Ind rãmb tẽn-bɛɛg sẽn be Old Crow Flats la Bluefish Caves wã yaa tẽn-bẽnegr a yiib sẽn pa le tar ninsaalb sẽn be Kanada. [3] B sẽn yãend nin-buiidã sẽn yaa nin-buiidã, yaa tẽn-gãong, tẽn-gãongã, siglgã sẽn yaa to-to wã, la raagrã.

Sẽn deng n sɩng n be Europe, b wilgame tɩ b ra tara neb sẽn be be be wã n yɩɩd tus 200 000 la milyõ a yiib la b sak n deeg tɩ b yaa 500 000 la Kanada Rĩmã sẽn get b sẽn get b toorẽ nebã.

Baa ne sẽn pa pa be zab ye, Europẽ wã ne Kanada nin-buiidã sẽn da be pipi buudã la Inuit neb sʋka, b ra yaa laafɩ la b ra pa beẽ ye. [1] Yʋʋmd 18 soabã saabẽ wã, Europẽ nin-buiidã ne Metis nin-buiidã maana tʋʋm sẽn tar yõod wʋsg ne Kanada nin -buiidã sẽn da wa n beẽ wã. Sẽn yɩɩd fãa, b sẽn sõng Europe nin-buiidã la b sẽn da wa ne b sẽn da beẽ wã n na n sõng Europe nin -buiidã ne b sẽn na n maan b tẽn-kãnga raabã pʋgẽ. [2] Yʋʋmd 19 soabã saabẽ la yʋʋm 20 soabã sɩngrẽ, b sẽn maan b sẽn na yɩl n tõog n paam n bãng b sẽn na maan bũmb ninsã, b sõng-b tɩ b paam n kẽed ne nin-buiidã. [3] Sãan-kɛglã, laafɩ wã, la b sẽn na tɩ yi n yi n tɩ yi n tɩ kẽed ne b tẽn-tẽngã. [3] Wakat kãnga, b sɩngame ne taab n paam n paam n deeg taab n paam b tẽnsã, n paam n tɩge, la b paam n paam laafɩ. [3] [4] Yʋʋmd 18 soabã tɛka, Kanada nin-rãmbã sẽn