Wp/mos/Bono Region

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Bono Region

Jazz yaa mizik buud sẽn yi Afirik-Amerik tẽnga sẽn be New Orleans, Louisiana, Etazĩni, yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã la 20 soabã sɩngrẽ. Dɩlla wã

WikipediaBõog sẽn pa tar yõodã Bao-y Wikipedia Baoosgo Yãk-y n tool-y neda Log-y n kẽ

Sõng-n-tɩrs

Wiki nonga bõn-digs: rɩk foto n maan bõn-digd a ye, sõng Wikipedia la f tõog n tõog! Bao n bãng bũmb wʋsg Sẽn be-b pʋgẽ wã pa yã ye

(Wẽnnaam sẽn yaa yĩngr soaba)  

Tẽnga siglgã siglgã siglg Dĩis-vɩɩs Tãnd ne zĩm-gãongã Tẽnga la a taare Dẽn-dãmbã la zĩ-dãmbã Zãmsgã la tũudum Tẽns la taab vɩɩm Sõndb sẽn be Bono soolmã

Sõsg ning sẽn be Sõng-y n gom Kareng-y-yã Modif-y-yã Ges-y pĩnd wẽndẽ

Sõngr Koorneerã: 7°39′N 2°30′W Sõngr sẽn yit Wikipedia pʋgẽ Bono soolmã Tẽnga Bui Bayou sẽn be Savannah soolmã ne tẽngã sẽkẽ Bui Bayou sẽn be Savannah soolmã ne tẽngã sẽkẽ Bono sẽn be Gana wã zĩiga Bono sẽn be Gana wã zĩiga Koorneerã: Gana tẽnga Tẽn-kãsems: Sunyani Tẽns 12 Goosneema • Tẽns ministr a Justina Owusu-Banahene [1] Tẽnga • Kʋms-bil sẽn yaa 11 481 (kʋɩms-bil 4434) Tẽns sõor (2021) • B sõor sẽn yaa 1 208 649 BDP (PPP) BDP (Nominal) Bãngr-gomdã Bono soolmã yaa Gãna soolmã naan-dãmb 16 sʋka. Yaa sẽn ket n be Brong-Ahafo soolmã pʋgẽ wã n kɩt tɩ b naan naan Bono East la Ahafo soolmã. [1] Sunyani, sẽn boond tɩ Ghana tẽnga sẽn yaa bilga, yaa tẽng-bĩngr tẽnga. [2] [3] Sunyani tõe n talla wuk-m-meng n yeel tɩ yaa tẽnga sẽn yaa sõma n yɩɩd tẽn-kãsemsẽ la tigis-kãsemse zĩiga.

Tẽnga siglgã siglgã siglg B naan n naan naan naan naanã Ahafo la Bono East naanã sẽn naan naan naan sẽn deng n naan naan Brong-Ahafo wã. A sẽn maan woto wã pidsame a Nana Akuffo Addo sẽn da pʋlem a 2016 koe-moonegã pʋgẽ. Tẽnga naanegã siglgã siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn naan naan naanegã siglg n naan naan naaneg siglgã siglg la b naaneg siglg siglgã taoor soaba. A Dan Botwe. A Brong Ahafo soolmã ra pa le be ye, la a Brong Ahafu soolmã Koog-n-taagã (BARCC) me pa le be be ye.

Woto yĩnga, sẽn zems yʋʋmd 1992 wã lalgã sak 255 wã la siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get b yellã wɛɛngẽ wã sak 186 wã (Sẽn-soabã sẽn get b yell n be 936 wã sẽn wa ne toeengã) pʋgẽ, Bono sull sẽn get a yellã yellã yaa sull a ye, la woto n kɩt tɩ b lebs n get a BARCC. Rẽ n so tɩ b segd n sɩng b tʋʋmdã n tõog n tʋm a tʋʋmdã. [1]

Dĩis-vɩɩs Tẽnga zãma siglgã taoor lʋɩtb sull n getẽ. Sẽn zems ne goosneema kãngã, b pʋɩta tẽnga pʋga MMDA 12 (tõnd sẽn yaa tẽnga pʋga, tẽnga pʋga la tẽnga pʋga tigis a nu). [1] Tẽnga fãa, tẽnga pʋgã la tẽnga pʋgã tigis-n-soaba la b zãada tẽnga taoor soab sẽn yaa tẽnga taoor soaba, la b get tẽnga taoor lʋɩtb taoor soab sẽn get b mensã yelle. Sẽn yaa to-to wã yaa woto:


Bono soolmã naanã kartã Bono soolmã zĩ-bʋs[19]

  1. MMDA Naam Kapitã MMDA Tip Member of Parliament Party

1 Banda Banda Ahenkro Paamlik Ahmed Ibrahim NDC 2 Berekum Kibar Berekum tẽnga Nelson Kyeremeh PPP 3 Berekum West Jinijini Paam Kwaku Agyenim-Boateng PPP 4 Dormaa Central Dormaa-Ahenkro Kommunaal Kwaku Agyeman-Manu PPP 5 Dormaa East Wamfie Paol Apreku Twum Barimah PPP 6 Dormaa West Nkrankwanta Paas-n-taase Vincent Oppong Asamoah NDC 7 Jaman North Sampa Paam Frederick Yaw Ahenkwah NDC 8 Jaman Sud Japekrom Kommunaal Williams Okofo-Dateh NDC 9 Sunyani Sunyani Kommunaal Kwasi Ameyaw Cheremeh PPP 10 Sunyani West Odumase PPP Ignatius Baffour Awuah 11 Tain Nsawkaw Paam Adama Sulemana NDC 12 Wenchi Wenchi tẽnga pʋga Haruna Seidu NDC Tãnd ne zĩm-gãongã La zĩiga sẽn yaa zĩigã sẽn yaa tẽng-n-tɩrgã yaa zĩiga sẽn ka yɩɩd mët 152 sẽn be ko-kãsengã zugã. A tara zĩm-gãong sẽn yaa koom-koglg la a tẽngã yaa sõma wʋsgo. La b naanã me yaa kood sẽn yaa wa kasẽ, tɩɩs la bõn-buudã, la rɩɩb buud toor-toor sẽn yaa wa koodã, kasẽ, plantã, kokayã, tomate la neb a taab wʋsg sẽn yaa woto. [1]

Tẽnga la a taare Bono soolmã ne Savannah soolmã yaa moasã.

A tara neb sẽn ta 1,208,649 ne Ghana sõsgã sẽn zĩnd yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ. [1]

Dẽn-dãmbã la zĩ-dãmbã Bui National Park sẽn tar zĩiga sẽn yaa kilomɛtɛɛr 1821 la sẽn pʋgd a Zũ-Volta kʋɩlgã pʋga, tara bõn-buud toor-toor la bõn-buuda buud toor-toor. B mii-a me ne a hippopotamã. Raopã tõe n kẽnga b sẽn be tẽngã bogrã pʋgẽ, n tɩ kẽed ne Volta sẽn yaa waare. Bui Dam sẽn be Banda tãensã tẽngẽ wã, b maana n na n sõng Ghana sẽn dat n paam pãng n paase. [1] D sẽn be Dãasidan Monkey Sanctuary wã, sẽn be Dormaa Ahenkro sẽn be zĩ-zãnga, n be n be n yaa Mona Monkeys buud sẽn pa wõnd a taaba. B sã n wa beẽ n na n tɩ yãend-b-la, b sã n wa kẽedẽ, b sãnda sãnda sã n wa bee b zĩiga. Bãmb tɩɩs n yaa gãag sẽn be weoogã pʋga, tɩ sãambã tõe n vʋʋse. B yãta wa b sẽn zẽkd tɩɩsã rũms n sigd n digd wa b sẽn pa rɩt b banana wã. Sẽn wat n na n yãend-a wã paamda sor n na n bãng tɩ b sẽn be zĩig ningã, b rɩtda b kom-bõonegã. [1] Zãmsgã la tũudum Tẽnga tara taoor dãmb sẽn yaa nin-buiidã la b sẽn yaa ninsaambã sẽn yaa ninsi wã sẽn yaa ninse, n yaa nin-kãsems nins sẽn yaa ninsabls nins sẽn yaa bãnsa la bãnsa wã, nin-kãsm nins sẽn yaa a Sunyani wã, nin -kãsems nin-kãsenga sẽn yaa a Dormaa wã, ninkaasem nins sẽn yaa sẽn yaa nin -kãsenga sẽn be Sunyani, nin-kẽem dãmbã sẽn yaa ninkaasem dãmbã sẽn yaa bẽngã, nin-buiidã sẽn yaa ninãas sẽn yaa ninnaas sẽn yaa bẽnsa wã, sẽn yaa a Saint Vitus wã, ninsi wã yaa a Notre Dame wã, ninsaams nins sẽn yaa n yaa bẽnge, nin-kaasem nins b sẽn yaa b sẽn yaa a Twene Amanfo wã, ninnaas nins sẽn yaa Odumanseman wã, ninkẽem nins sẽn yaa pipi nin-kãnga, nin-kɛgem nins sẽn yaa bãmb nin-kãense, nin-kakã sẽn yaa b rãmb nins sẽn yaa karẽn-biis rãmbã, nin-koɛɛg nins sẽn yaa kãsmã, nin Bono-rãmbã tũudum la tẽebã la kiris-nedem yaa tũudum ning sẽn tar pãng zĩ-kãnga pʋgẽ. [1] Tẽns la taab vɩɩm Tẽnga pʋgẽ, b maanda bũmb wʋsg ne b sẽn maandã. Yaa noobre, kiuugã bɩ pipi kiuugã la a Drobo sẽn maand a Kwafie wã. B maanda sũ-noog n yɩlgd la b kõt b wẽn-tũudbã rɩɩb. A yɩɩg n wa ne bugum sẽn be gãagẽ wã. B tẽedame tɩ Dormaa Ahenkro (Aduana) neb n wa ne bugum Gana, tɩ kɩt tɩ b leb n dɩkd b sẽn yetã n togs tɩ b maana bõn-kãng. A Akwantese wã yaa Suma nebã sẽn maand yʋʋmd 3 soabã. [1]

Sõndb sẽn be "Prezident Akufo-Addo wẽename tɩ b na n kõ Bono la Oti tẽnga minisr dãmba. A sẽn yi a Sɩngr kiuug rasem 31 yʋʋm 2020 soabã pʋgẽ. Sẽn paam-b-la a Zeova yʋʋmd 2020 yʋʋm-vʋʋr 31 wã. Ghana statistikã tʋʋmde "Brong Ahafo sẽn na n yɩ Bono soolmã". myjoyonline.com. B sẽn tall-a wã yɩɩ yʋʋmd 2019 sigr kiuug rasem 4 soabã. Sẽn paam-a-la a 17 Febre 2019. "Sunyani: b yãa yʋʋm 14 sẽn da yaa yʋʋm-kasetã karen-biiga sẽn kʋʋ b menga". Citinewsroom - Ghana kibar sẽn tar sõor wʋsgo. B sẽn yiis-a yʋʋmd 2021 soabã kiuug rasem 18 Boakye, Edna Agnes (19-y kiuug rasem 19, 2021). "Bɩ d gũ polis sẽn na n vaees yʋʋm 14 yʋʋmdã karen-biiga kũum". Tẽnga Kibar Koɛɛg - Ghana kibar sẽn tar sõor wʋsgo. B sẽn yiis-a yʋʋmd 2021 soabã kiuug rasem 19 wã. A yaa wala a yaa wa a sẽn yaa-a wã. "Zĩ-wẽng Ahafo". Gana sẽn get yɛl yɛl sẽn pa segd n maan nebã. Sẽn paam-b-la a Zeova yʋʋmd 2020 yʋʋm-vʋʋr 31 wã. A Ayibani, Imoro Tebra (29 zĩi-likr 2019). "Ghana: Bono tẽnga koordinatɛɛr sull sẽn yik n kõ kõ kõ-yã Sunyani". allAfrica.com. Sẽn paam-b-la a Zeova yʋʋmd 2020 yʋʋm-vʋʋr 31 wã. "Bãngr-rãmbã - GhanaBãngr sẽn be zĩig ning". Sẽn paam-b-la a Zeova yʋʋmd 2020 yʋʋm-vʋʋr 31 wã. Brong-Ahafo soolmã. A Geohive.com. "Ghana statistics services". statsghana.gov.gh Sẽn paam-b-la a Zeova yʋʋmd 2020 yʋʋm-vʋʋr 31 wã. "KIRÃNG sẽn wilgd tɩ b na n lugla zĩn-paalgã" sẽn be Ghana tẽnga taoor soab a Nana Addo Dankwa Akufo-Addo nengẽ, yʋʋm 2018 sigr kiuug rasem 26 daar a yiibu. Bono soolmã sẽn be zĩigã bte Gana soolmã zĩis bte Gana Bono tẽng sẽn be tẽn-bɛd la tẽn-bɛdã Kibsa: Gana tẽns2018 GhanaBono soolmẽ wã Seb-kãngã yaa yʋʋmd 2023 sigt kiuug rasem 2 daar n tãag 13:13 (UTC). Sõsgã yaa Creative Commons Attribution-ShareAlike License 4.0 wã pʋgẽ. Y sã n tũnug ne site- kãngã, y sakda tɩ b tũ y sõssã la b tũ noy nins sẽn wilgd tɩ y pa segd n maan bũmb a to ye. Wikipedia® yaa Wikimedia Foundation, Inc. sẽn yaa b sẽn pa get b sẽn na n maan b tʋʋmdã yĩng n kõ-dã yʋy. Sõng-y-yã-yã-y n bãng y sẽn tõe n maan bũmb ning sẽn pa segd n maan-yã. la b sẽn maand bũmb ninsã. Sẽn sɩng ne yʋʋm 1920 wã, b ra miime tɩ yɩɩlã yaa mizik ning sẽn tar pãng wʋsg sẽn be siglgã la nebã sʋka. Jazzã yaa ne b sẽn maand wa b sẽn boond tɩ swing la blue wã, b sẽn maand b sẽn boond n boond tɩ voice wã, b b sẽn boond ne voice wã, la b sẽn maand n pa tar b sẽn dat n yeel tɩ b pa miẽ ye. Jazzã yẽbga Afirik Wɛtgã ne a mizikã la a Afirik-Amerikã me.