Wp/mos/Abdul-Rashid Pelpuo

< Wp‎ | mos
Wp > mos > Abdul-Rashid Pelpuo

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Abdul-Rashid Pelpuo
human
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Name in native languageAbdul-Rashid Pelpuo Tekre
Given nameAbdul Rashid Tekre
Date of birth5 May 1964 Tekre
Place of birthWa Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationpolitician, coordinator, consultant Tekre
Educated atUniversity of Cape Coast, University of Ghana, University of Ghana, University of Ghana, Wa Senior High Technical School Tekre
Member of political partyNational Democratic Congress Tekre
Religion or worldviewIslam Tekre


A Abdul-Rashid Pelpuo da roga la yʋʋmd 1964 Sig-noy Kiuug rasma a nu daare la a yita Wa, Ghana soolm sẽn be Upper East Region Ghana pʋge. A paama a Middle sukur bɩ lekolle Sebr yʋumd 1976 wakat. A leb paama a O Level bãngr yʋʋmd 1983 ne A level bãngr yʋʋmd 1986 wakat. A me leb n paama a Diploma in Economics yʋumd 1994 la leb bao taore m paam a Psychology degree yʋumd 1994 puge. Taoore, a leb n paama International Affairs Master's deegre yʋumd 1998. A tara a Development Policy PhD Université of Ghana, African Studies me yʋum 2013.[1]

Tʋʋma edit

A dag ya kasma ne tʋʋm m boond Institute of Policy Alternative.A dag leb ya ned m pʋgde  finace kom-bɩɩse taore saoba Gana la wa leb a taor soaba la leb wa yi koob la rũmsi gʋʋlg taore saoba ne a sẽn be zĩig ninga.[2]

A Politik Tʋʋma edit

A kẽ depite rãmb sooga Ghana pʋge yʋm 2005 a sẽn dag paam naama ne National Democratic Congress partɩ Gana depite rãmb sooga naam yãkre n dag maan yʋm 2004.

Pelpuo dag yi ministr n get tẽng prizda tʋʋm zĩiga tib yaolẽn wã yãka kom-bɩɩse la gãbse ministr bõn-bɩʋʋng kiuug yʋm 2009 prizda John Atta Mills wakat n dag maan tɩ Asawase depite m boond Muntaka Mohammed Mubarak dag yi depite rãmb pʋge na daabo.[3][4] A dag tʋma neere hal tɩb wa tẽka depite naam ato yʋm 2010.[5] N yi pipi pag n yʋʋre boond Akua Dansua n yi gãbse taore saoba n dag deeg'a zĩiga tɩb dah yãk yĩ n pʋgle depite rãmb sooga taore saoba.B  dag leb yãka lam m paas Gana neb a nu ne Afrik depite rãmb soog m be South Africa ti'a tʋm be wakat kang pʋge hal n wa tãag yʋm 2013.[6] John Mahama prizdamna wakatõ(2012-2016),b dag yãka la tẽng ministr n soa 'Charge of Private Sector Development and Public Private Partnership(PPP).A dag leb ya ned n sõngr ne Econome wã tʋʋma.Yʋm 2016 la leb paam a depite naama m pasd naora naase n leb nan yi Wa Central Consituency ramb depite.B dag leb yãka lam depite beda kasma Gana depite rãmb sooga pʋge, nin-buiida la b vɩɩm taore-kẽnd taoore saoba la ãndũni yɛl-malsid depite rãmb taore saoba Gana.A dag leb ya ned n so kasong ning m boond 'Government Assurance Committee'tɩ woto kasonga ya ne ministr nimse m pʋlm neba tib san paam naama b na tʋm tʋʋm neeb geta.Pelpuo dag leb boa depite naama yʋm 2020 n leb paama naor m pasd a nu,n leb nan yi Wa Central Consituency ramb depite yʋm a naase

A yʋʋm 2004 Vot yãkre edit

Pelpuo dag depite vote yãkre yʋm 2004 Wa Central Consituency Gana naam yãkr yʋm wakat pʋge.[7] [8]A dag yi depite Gana depite rãmb soog m pasd a naase zĩiga Gana  repiblik-naase.[9] A dag paama vote yãkre 21,272 ne vota sõgd fãa n ya 41,501 neb dag vote.Tɩ a bilgri ya kob pʋge vote yãkre pis-nu la yembre la bumb ne neba votga. A dag paama yãkre n yiid Mornah Anbataayela Benard n ya People's National Convention partɩ wã, ne Mohammed Adama Kpegla n ya New Patriotic party (NPP) neda,ne Abu Mumuni n ya Convention People's Party (CPP) partɩ neda,ne Osman Mohammed n ya Democratic People's Party ned la Osman Imam Sidik n dag yarse a tõor m bao wã.[9]Tɩb yãkra m pʋg taab la 12,249 vote,7,249 vote,37vote,172 vote la 152 vote ne neba fãa vote n dag yãke.A bilgri kob pʋge ya 29.6%,17.5%,0.9%,0.4% n pʋg taaba.Neba dag yãka Pelpuo n tũ ne National Democratic Congress (NDC) partɩ wã. Tɩ depite rãmb pis-wae la naase yi (94):National Democratic Congress (NDC) partɩ wã pʋge,tɩ bilgri wend bamb la depite rãmb n ka labs depite rãmb sooga pʋge n tar depite rãmb kobsi la pis-tã(230) Gana repiblik depite rãmb sooga pʋge.

A komiti-tuuma edit

A ya ne m'be 'lands and Forestry' sul pʋge.N leb be sãnem la kʋra wã sul pʋge la leebgo sul-ramba pʋge.

A Meng yel-manesem edit

Abdul-Rashid ya lislaama.

Lebn n-gesga edit

•List of Mills government ministers

•Wa Central Consituency

•National Democratic Congress

Sebtiise edit

  1. "Parliament of Ghana". www.parliament.gh. Retrieved 16 January 2022.
  2. "Embattled Sports Minister Muntaka resigns". General news. Ghana Home Page. 26 June 2009. Retrieved 18 April 2012.
  3. Darko, Stephen. "Rashid Pelpuo confirmed as Sports Minister". Local Sports News. Today Newspaper. Archived from the original on 26 January 2013. Retrieved 18 April 2012.
  4. "President Mills reshuffles Ministers". General news. Ghana Home Page. 25 January 2010. Retrieved 18 April 2012.
  5. "Reshuffle Blues: Sena Dansua Heads Sports Ministry". General news. Ghana Home Page. 26 January 2010. Retrieved 18 April 2012.
  6. FM, Peace. "Ghana Election 2004 Results - Wa Central Constituency". Ghana Elections - Peace FM. Retrieved 3 August 2020.
  7. http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2004/upperwest/184/index.php
  8. https://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/03610.pdf
  9. 9.0 9.1 Ghana Parliamentary Register, 2004-2008. The Office of Parliament. 2004.