Wp/btm/Sosialisme

< Wp‎ | btm
Wp > btm > Sosialisme

Template:Wp/btm/Sosialisme sidebar

Sosialisme sanga sosialis ima sistem sosial dot ekonomi na itandai dohot punani sosial tingon alat-alat produksi dot manajemen koperasi ekonomi,[1][2] dot teori politik dot gorakan na mangarah tu pambontukan sistem on.[3][4] "Apunaan sosial" bisa marujuk tu koperasi, punani umum, punani negara, punani warga ekuitas, sanga kombinasi tingon sudena.[5] Adong bahat mocoman sosialisme dot inda adong definisi tunggal sacara enskapitulasi tingon alai sude.[6] Alai marbeda i jenis Apunaan sosial na alai ajuon, sadia dao alai margantung i pasar sanga parencanaan, songondia manajemen nangkan idalankon i lembaga-lembaga na produktif, dot peran negara i mambangun sosialisme.[7]

Pula i ligi tusian negara na ma sosialisme on pe ima sada sara mangaligi dohot tabiat ni sada kalopok bisa juo negara ma, on ma sad acara nalai marpikir dohot mambuat tindakan anso sasuai dohot aha na manjadi na ipikiran nai i opetong mambaen parubahan ma ijia alai na na parpikiran tu sosialisme on anso mambaen usaho ibagian ekonomi nai anso tu halak nagok ima pambaenan nai (produksi).

Onpetong istilah ni sosialisme on na doran on marsenggolan sian on kapitalisme, arana alo ni pamikiran ni kapitalisme on ima sosialisme arana ijia mantong sosialisme on mambaen alai para na karejo I mandapotkon alat dohot alai mambaen na so lobi deges on ma na idokon I sabagai mampunai alat produksi.

Sosialisme ni sada negara mariborangan doon dohot sosialisme ni libertarian, on pe libertarian on i sangkal ali doon pandangan bahasona sosialiasme bisa I pajongjong dohot mamake Lembaga na adong I sada negara i. Sambalik buseng na manjadi tujuan ni sosialisme ni sada negara on ima mambaen bahaso negara sian on paraktik na ibaen on pemerintahan nangkon na mambaen satidakna bagian temporal ibagasan pajonjon sosialisme on pe mambaen bisa mandapotkon aha na idokon negara demokratis I na mampunai alat mambaen sada barang (alat produksi) na sacara internal

Sejarahna edit

Sosialisme on pe parjolo na markombang ima i atia era revolusi industry adong pe tokoh sosialisme na paling itanda halak ima samuloi on Karl Marx, Thomas More, dohot Simonde de Sismondi.

Sosialisme on pe tarmasuk juo do on ideologi na itanda halak i dunia on pula I ligima tu negara na mamake ideologi on ima samuloi on Uni Soviet, Cino, Vietnam, dohot Korea Utara. Adong pe sada na samo sian sosialisme on ima mamontingkon kakuasaan dohot kapontingon sian negara faham on pe tong lahirna ima atia mulima revolusi industri na markombang ma arani liberalisme ma atia I era industrima marroan ma paraktik ni kapitalis. Jadina mamontingkon napuna modal dohot mambaen tu samping koum buruh on.[8]

Sumberna edit

  1. Bertrand Badie; Dirk Berg-Schlosser; Leonardo Morlino (2011). International Encyclopedia of Political Science. SAGE Publications, Inc. p. 2456. ISBN 978-1412959636. Socialist systems are those regimes based on the economic and political theory of socialism, which advocates public ownership and cooperative management of the means of production and allocation of resources. 
  2. socialism Britannica ACADEMIC EDITION. Retrieved 19 January 2012.
  3. "2. (Government, Politics & Diplomacy) any of various social or political theories or movements in which the common welfare is to be achieved through the establishment of a socialist economic system" "Socialism" at The Free dictionary
  4. "The origins of socialism as a political movement lie in the Industrial Revolution." "Socialism" in Encyclopedia Britannica Online
  5. O'Hara, Phillip (September 2003). Encyclopedia of Political Economy, Volume 2. Routledge. p. 71. ISBN 0-415-24187-1. In order of increasing decentralisation (at least) three forms of socialized ownership can be distinguished: state-owned firms, employee-owned (or socially) owned firms, and citizen ownership of equity. 
  6. Peter Lamb, J. C. Docherty. Historical dictionary of socialism. Lanham, Maryland, UK; Oxford, England, UK: Scarecrow Press, Inc, 2006. p. 1.
  7. Nove, Alec. Socialism. New Palgrave Dictionary of Economics, Second Edition (2008): http://www.dictionaryofeconomics.com/article?id=pde2008_S000173
  8. https://katadata.co.id/agung/berita/628dee56e5876/sosialisme-pengertian-latar-belakang-dan-ciri-cirinya