Wb/nia/Fa'auri ni'oniagö khö Zo'aya

< Wb‎ | nia
Wb > nia > Fa'auri ni'oniagö khö Zo'aya

Bakha ba ero agama lö aetu so niha somasi molo'ö Lowalangi töra moroi ba niha sato. Ufotöi ia bakha ba da'a fa'auri ni'oniagö khö Zo'aya.

Darua ndra suster ba mbaŵa Genesare, Israel, heza itaria molaya Yesu me föna.

Fehede ni'oguna'ö bakha tradisi ba ba teologi ya'ia da'ö konsekrasi. Lamane la-konsekrasi samösa niha eluahania tefahowu'ö ia tobali okhöta Zo'aya moroi si'aikö ba dödönia. Fehede sahatö ba da'ö me föna ba Danö Niha ya'ia mu'angaruwusi (li Indonesia "dipersembahkan kepada Allah")

Bahiza konsekrasi töra moroi ba angaruwusi. Tenga ha "la'ombakha'ö" ia, bahiza "latou'ö" ia khö Lowalangi, irege tenga sa'ae ya'ia zamatörö fa'aurinia, bahiza fa'awösa heza tefaböbö ia, si no tobali ndrela we'aso Lowalangi ba gulidanö. Andrö wa abölö aolo ndra'o wangoguna'ö fehede ni'oniagö. Eluahania to te'oniagö ia, tenga sa'ae si fagölö. No tobali ia okhöta Zokhö.

Bakha ba Gereja no la'o'ö wa'auri ni'oniagö andre he ira'alawe ba he iramatua. To'ölö latötöi ira suster na ira'alawe ira, ba bruder (ma frater) ma pater na iramatua ira.

Fatua lö ibörötaigö nifotöi reformasi protestan, Martin Luther no samösa pater si tefaböbö ba Ordo Agustinus. Bakha ba gambara andre oroma ia faoma baru sebua si to'ölö la'oguna'ö ira anggota ordo.

Ba da'e tou tafaigi zamösana ira bruder, frater ba suster. Ba aefa da'ö tafaigi hadia hölu nifabu'ura si no tobali tradisi bakha ba Gereja.

Bruder edit

Bruder (asese tesura ia adogo-dogo Br.) no töi fogaoni khö ndramatua bakha ba Gereja si tefaböbö ba sambua wa'awösa religius nifotöi ordo ma zui kongregasi. Ira bruder andre tenga ere sasese göi lakaoni pastor ma pater.

So ba Danö Niha ndra Bruder Kapusin. Lafotöi ira ba da'ö Bruder Kapusin, börö me tefaböbö ira ba Ordo Kapusin si so ba zi sagörö Tanö Niha. Tola ta'ila ira ba Pastoran Katolik Telukdalam ma zui ba Biara Laverna, yaŵa pelabuhan Gunungsitoli.

Mohalöŵö ndra Bruder tobali guru ba zekola, tobali same'e famahaö (li Indonesia "kursus") ba wohalöŵö ba danö, ma famahaö tobali tuka geu (li Indonesia "pertukangan") ma tuka wotomosa, samasindro gödo gereja, aula, ma zui omo nifotöi biara ma pastoran.

Fehede bruder no tehalö moroi ba li Belanda/Jerman, börö me ya'ira zolohe agama niha Keriso ba khöda. Bruder eluahania talifusö iramatua (simanö göi wehede suster eluahania talifusö ira'alawe). To'ölö la'oguna'ö da'a bakha ba wa'awösa fa'alowalangi nifotöi kongregasi ma ordo. Ya'ira andrö latou'ö wa'aurira ba wolo'ö Turia Somuso Dödö irege laröi nomo zatuara ba toröi ira ba nifotöi "biara" ba wangosara'ö tödöra ba wangandrö ba ba wohalöŵö khö Keriso.

Suster edit

Suster (asese tesura ia adogo-dogo Sr.) no töi fogaoni khö ndra'alawe bakha ba Gereja si tefaböbö ba sambua wa'awösa religius nifotöi ordo ma zui kongregasi. Oya ordo ma kongregasi ndra suster andre ba Danö Niha. So Kongregasi ndra suster SCMM ba Bintang Laut, Telukdalam, ba Jln. Karet, Gunungsitoli, ba Tuhemberua ba ba Lahewa; so Kongregasi ndra suster OSF ba Idanögawo, ba Gidö, ba Ombölata'ulu, Gunungsitoli ba ba Pulau Tello; so Ordo ndra suster OSCap (Klaris Kapusines) ba Biara Suster Klaris ba Gunungsitoli; so Kongregasi ndra suster CB (Carolus Borromeus) ba Mandrehe, Nias Barat.

To'ölö ta'ila mohalöŵö ira ba zekola simane ba SMP/SMA Bintang Laut ba Telukdalam, ba TK/SD/SMP Katolik ba Gunungsitoli awö ba klinik simane ba RSU Stella Maris ba Telukdalam, ba Klinik Tabita ba Gunungsitoli, awö Klinik St. Carolus ba Mandrehe.

Baero da'ö so göi ndra suster simane ira Suster Klaris Kapusines ba Gunungsitoli, samazökhi roti ni'gouna'ö bakha ba misa ma Ekaristi awö mbaru sebua ni'oguna'ö ndra ere Katolik (so ösa göi fandrita Protestan zangoguna'ö mbaru sebua moroi khö ndra suster andre).

So Kongregasi ma Ordo ndra suster bakha ba Gereja Katolik, Gereja Anglikan, Gereja Metodis, Gereja Ortodoks ba bakha ba Gereja Lutheran.

Frater edit

Frater (asese tesura ia adogo-dogo Fr.) no töi fogaoni khö ndramatua bakha ba Gereja si tefaböbö ba sambua wa'awösa religius nifotöi ordo ma zui kongregasi.

So sambua kongregasi ndra Frater ba Danö Niha ya'ia da'ö ira Frater CMM si so ba Jln. Karet ba Gunungsitoli

Baero kongregasi ndra frater, so göi danö bö'ö nifotöi frater, ya'ia da'ö ya'ira si so ba wamahaö filsafat ba teologi sedöna tobali ere ba zi so föna.

Famahaö tobali ere bakha ba Gereja Katolik tola irugi 9 fakhe. Gasa-gasa da'ö lakaoni ira frater. Na no dania tobali ira ere ba lakaoni ira Pastor ma na anggota kongregasi ma ordo ira ba asese göi lakaoni khöra Pater.

Hölu si lö mamalö edit

So tölu hölu si lö mamalö (li Indonesia "kaul kekal") nifabu'u ndra suster, bruder ma frater/pater ena'ö tetema'ö ira bakha ba wa'awösa fa'alowalangi nifotöi kongregasi ma ordo andrö, ya'ia da'ö hölu fa'alumana (li Indonesia "kemiskinan"), hölu falö-mangowalu (li Indonesia "kemurnian") ba hölu falöfaröi (li Indonesia "ketaatan").

Faoma hölu fa'alumana la'oroma'ö wa lö okhötara zamösana ira. Fefu nisöndrara ba wangalui tetou'ö khö kongregasi ma ordo si tefaböbö ira. Lahalö khöra ha nitehegö khöra bakha ba wa'awösa andrö. Lalau da'a si tobali tandra wolohira duma-duma ndra niha Keriso si föföna nitutunö bakha ba Halöŵö Zinenge 2:45.

Faoma hölu falö-mangowalu la'oroma'ö wa sindruhu ha sambua dödöra ba wolo'ö Keriso ba börö da'ö laröi wa'auri fongambatösa.

Faoma hölu falöfaröi la'oroma'ö wa ya'ira sindruhu labali'ö ira nifahaö solo'ö gofu hadia nifatörö Lowalangi khöra ba wa'aurira, nifa'ema khö ndra sondrönia'ö kongregasi ma ordo andrö. Duma-duma khöra Keriso sangositengagö fa'aurinia ena'ö tola ifalua zomasi Nama.

Tradisi edit

Tradisi fa'auri ni'oniagö andre no so ia bakha ba Gereja i'otarai ngaotu ndröfia si-3. So ia bakha ba Gereja Katolik, Gereja Lutheran, Gereja Ortodoks, Gereja Metodis ba ba Gereja Anglikan.

Hiza tenga ha bakha ba agama niha Keriso so tradisi wa'awösa fa'alowalangi simane. So göi bakha ba agama Hindu ba ba agama Buddha.

Nitöngöni edit

Lö nifaogögu fefu wamotokhi ba gahe awö gumbu ni'oguna'ö ba zura andre. Ae ba Wikipedia Nias ba wombaso dohu-tohu zura, heza so göi ngawalö wamotokhi ba gahe. Alui manö Bruder, Frater ba Suster.

Fabaliŵa lala edit

Bale zato: OlayamaAngombakhataBawagöli zatoMonganga afoNahia wamakoriNga'örö spesialNgawalö wanoloSafuria tebulöSanandrösaSangai halöŵö