Wp/mos/National Union of Mineworkers (South Africa)

< Wp‎ | mos
Wp > mos > National Union of Mineworkers (South Africa)

National Union of Mineworkers (NUM) yaa tʋʋm-noy sull sẽn get tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne tẽn-koglgã wɛɛngẽ, sẽn yaa tʋʋm-noy sull sẽn get tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne tẽn-koglgã wɛɛngẽ wã yelle. Ne sull sẽn tar neb 300,000 yʋʋm 2014 soabã, yaa sull ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd Congress of South African Trade Unions (COSATU).

National Union of Mineworkers
labor union
Inception1982 Tekre
Short nameNUM, SNM Tekre
Founded byCyril Ramaphosa Tekre
Office held by head of the organizationDaniel Tekre
CountrySouth Africa Tekre
Member ofCongress of South African Trade Unions Tekre
Headquarters locationSouth Africa Tekre
Official websitehttp://www.num.org.za/ Tekre

A kʋdemdã edit

B lugla tigrã yʋʋmd 1982 ne sull ning sẽn get nin-sabls tẽn-kugrã tʋʋm yelle. A taoor soab pipi ra yaa a Cyril Ramaphosa, t'a taoor lʋɩtbã tõog n paas-a tao-tao, t'a paam t'a paam laloa wã ningr [1]

Yʋʋmd 1980 wã pʋgẽ, NUM talla zab-teed sẽn yɩ sõma n na n kɩt tɩ b yiis tʋʋm-noy nins b sẽn da yãk n kõ neb nins sẽn yaa kom-bɩɩsã. Tʋʋmdã yaa sull ning sẽn lugl sull ning sẽn geta tʋʋm-noy nins sẽn tʋmd South Africa wã yell yʋʋm 1985 soabã. Yʋʋmd 2001 wã, a rɩka Construction and Allied Workers' Union wã,[2] la yʋʋmd 2021 wã, a rɩka Liberated Metalworkers' Union of South Africa wã.[3]

NUM ra bee ne siglg ning sẽn boond tɩ International Federation of Chemical, Energy, Mine and General Workers' Unions.

yʋʋm 2007 edit

Sõsg ning sẽn pʋgdã yaa: 2007 Afirikdisiid tẽn-tũudb zabr

Yʋʋmd 2007 yʋʋm-sar kiuug rasem a 4 wã, sullã sɩnga tigsg sẽn na yɩl n kɩɩs tʋʋm-noy nins sẽn be Afirikdisiid tẽn-kugrã pʋsẽ wã. Tʋʋm-kẽndrã paama pãng ne tʋʋm-tʋmdb sẽn ki wã sẽn da paasd yʋʋmd 2006 n tãag 2007, baa ne goosneerã sẽn da yãk yam n na n boog tʋʋm-kẽndrã. Sẽn pa ta tʋʋm-tʋmdb 5% n wa tʋʋm daar kãng ye. 5]

Yʋʋmd 2012 zab-kɩɩsdbã

NUM seb-vãoog sẽn boond nebã tɩ b tigim taab Matlosana.

Sõsg ning sẽn pʋgdã yaa:

Yʋʋmd 2012 tʋʋl-nif kiuug rasem 10 daare, NUM nin-buiidã tusa sɩnga tigis-kẽeng Lonmin Marikana tʋʋm-noyẽ wã sẽn kẽed ne b sẽn dat tɩ b paam yaood n paase. Vẽkembeoogo, b yeelame tɩ NUM taoor dãmb wẽe nin-buiidã sẽn da be NUM n kẽnd n kot b tʋʋm zĩisẽ wã tɩ b sõng-ba. [1] [2] [3] B yeelame tɩ b sẽn kʋ tẽn-tʋʋm-tʋmdb a yiib sẽn da be tʋʋm-noyẽ wã yaa bũmb sẽn kɩt tɩ tigimsã neb pa kɩs taab sɩda. [4] 10][11] A sẽn kõ Farlam komisiõ wã, NUM yeelame tɩ zab-teedã ra zemsa ne bʋʋm. 12][13]

B wilgame tɩ sigr kiuug rasem 12 n tãag rasem 14 sʋka, b kʋʋ neb a wɛ (nedb a naase, polɩɩs dãmb a yiib la gũuda a yiib) Marikana soolmẽ wã, baa ne kibay sẽn yaa toor-toor sẽn wilgd ned ning sẽn kʋ a soabã. 14][15][16][17]

Sigr kiuug rasem 16 daare, polɩɩs rãmb wẽe bugum ne tẽn-koglg tʋmdb sull sẽn da tigim taab tãnga zugu, Nkaneng sẽn pẽ wã. Sẽn pa ta neb 34 n ki Marikana, neb 78 n paam n pogl la b yõk neb 259. 18] Tɩɩmã tʋmd-n-taas ra zãada kãnse, la b zãgsame tɩ b pa na n zab ne-b ye. Sã n yaa ne Afirikdisi wã tʋʋm-noy tigims sullã, polɩɩs rãmbã reng n tũnuga ne nintãm gaase, koom-koglg la b yaool n tũnuga ne tãb-bi-bɛda. 19] B goma nin-kʋʋrã yell ne polɩɩs rãmba, Lonmin la NUM meng sẽn yet tɩ yaa kʋʋbo. [ 20][21][22]

Bãngr-goam nins sẽn sɩng ne bãngdbã vaeesgo, n yaool n pʋgl ne a Greg Marinovich [1] wilgame tɩ kʋʋbã wʋsg zĩndame tɩ kamera pa yã-b ye.

Sã n yaa ne New York Times wã, "Frans Baleni, sẽn yaa tẽn-koglg tʋʋm-noy sullã taoor soaba, kogla polɩɩs-rãmbã ne radio-rãmb sẽn boond tɩ Kaya FM" n yeel tɩ "polɩɩs-rãmbã ra tara sũ-mar wʋsgo, la nin-kãensã ra pida ne zab-teedo". 24]

B sẽn yõg-a wã yɩɩ a ye sẽn yaa wẽnemd n yɩɩdã, Afirikdisiid taoor dãmb sẽn maan-a wã tɛka. [25] Baleni ne NUM taoor dãmb a taab me rõda " tãb-biis " tɩ b bee Marikana zabrã poorẽ. 26][27]

Tʋʋm-noy nins b sẽn kõ wã sãoongo edit

B yeelame tɩ neb wʋsg yii NUM. 28] Sã n yaa ne bʋ-kaood a Malala, sẽn gʋls The Guardian pʋgẽ wã, "NUM wã sãama a tẽebã fãa, la a kʋʋ a nin-buiidã. A sekretɛɛr a Baleni sẽn zoe n paam yaood sẽn yaa sõma wã paama yaood sẽn yɩɩd 40% yʋʋm sẽn looge, la a yaood fãa taa sẽn yɩɩd R105 000 kiuug fãa. NUM taoor dãmb zãgsame n na n yi polɩɩs mobill dãmb sẽn tar zab-teed n tɩ gom ne tʋm-tʋmdbã. " 29] Neb a taab leb n yeelame tɩ NUM nin-buiidã sõor yaa wʋsgo, la masã, sẽn yaa sabab tɩ tigis-kãsemsã zĩndd Gãrãnd-Wẽnga, b nin-buiidã sõor tõe n taa 150,000. 30]

Neb a taab pẽga siglgã. Zʋrnall a yembr sẽn yit Ɛzɛnsiis daarã pʋgẽ yeelame tɩ "NUM yaa sull ning sẽn get tʋʋm-noy yellã yelle... A nanda la a nand neb a taab ligdi, la kamb sẽn tar pãng". 31]

Tʋʋm-tʋmdb sull ning sẽn get tʋʋm-noy la tʋʋma wɛɛngẽ wã sẽn boond t'a Association of Mineworkers and Construction Union (AMCU) sẽn paas a sullã neb sõor sẽn sɩng ne Marikana yõgbã, la masã a makda tʋm-tʋmdb 40% Amplats [1] la 70% Lonmin pʋgẽ. 33]

Zĩ-sobendã edit

Sɛkrɛtɛɛr dãmba edit

1982: Cyril Ramaphosa

1991: Kgalema Motlanthe

1998: Gwede Mantashe

2006: Frans Baleni

Yʋʋmd 2015: A David Sipunzi

Yʋʋmd 2022: William Mabapa

Tigingã taoor dãmb edit

1982: A James Motlatsi

2000: Senzeni Zokwana

2014: a Piet Matosa

2018: A Joseph Montisetse

Yʋʋmd 2022: Daniel Balepile

Kareng sẽn paase edit

ICTUR; et al., eds. (2005). Dũniyã tʋʋm-noy sull a 6 soabã. London, R.A.U.: John Harper Publishing. ISBN 0-9543811-5-7.

Sebtiise edit

  1. https://www.sahistory.org.za/article/sweet-food-and-allied-workers-union-sfawu
  2. https://mg.co.za/article/2001-01-12-size-counts/
  3. https://www.iol.co.za/news/politics/cosatu-affiliates-limusa-num-merge-9cb55968-3e43-4cf5-ac69-e90d53d11092